Min hund gör mig levande

Efter en mer eller mindre lyckad dag är det bara Ebba som kan få mig på rätt köl igen. Under hela min första dag i skolan tänkte jag på henne. Dels för att jag hade lite dåligt samvete för att hon var ensam så mycket, och dels för att jag kände att jag skulle klara det för hennes skull - det är ju henne jag ska försörja efter min utbildning också! Jag peppade mig själv med att när jag var klar för dagen och kom hem skulle vi gå ut på en mysig höstpromenad i skogen, leka och sedan mysa - det fick mig att ta mig igenom dagen på ett bra sätt, helt enkelt. När jag väl kom hem var jag efterlängtad. Det var så kul med någon som faktiskt blev glad över att jag kom hem! Och hon har varit så duktig! Jag har inte hört av någon att hon har skällt eller bråkat, hon har inte förstört någonting, inte ens dragit ner några kläder eller täcke eller så, och hon har inte grjort ifrån sig inne - vilket hon för övrigt inte har gjort en enda gång sen vi flyttade hit! Jag är så stolt över henne - det här kommer fungera så bra!

Vi tog vår skogspromenad innan middagen. Nedanför åsen, vår sida, bort till Ulleråker, och sedan på andra sidan, längs med Fyrisån tillbaka. Efter att ha fryst som en liten nisse hela dagen i stormvindarna här bytte jag om till mjukisbyxor, underställströja, tjocktröja, dunväst och halsduk - hej va mysigt och skönt det var! Nu fick det blåsa och friska i hur mycket det ville - jag bara njöt! Några små regnstänk fick vi under vår timmeslånga, raska promenad, men det var ingenting som störde vår mysiga stämning. Väl hemma slocknade hunden min - hel slut, och så söt! Nu ska jag snart tvinga ut henne på en sista kvällskissning och sedan plocka upp henne i sängen för en tidig nattning. Jag kan inte tänka mig en vardag här ute utan Ebba - vad skulle jag göra då?

Hej SLU!

Det har varit overkligt, och något som har legat lååångt in i framtiden. Första dagen på Universitetet. Det konstiga är att det kändes precis som första dagen på gymnasiet; jag kände mig liten, ensam och osäker på vad jag faktiskt skulle dit och göra. Vi var så fruktansvärt många, och till en början hittade jag ingen annan ensam själ att prata med när vi, efter ett massupprop i aulan, hade "fika i foajén" - alltså mingel, smörgås och kaffe i en timme. det blev en timmes hängande vid ett räcke, och jag kände mig så dum. Jag skämdes för att jag inte tog kontakt med någon - men jag såg ingen som såg ensam, och normal, ut. Väl inne i aulan igen, där vi skulle lyssna på rektorn och diverse andra pampar, lossnade det och jag träffade Ingela; en tjej från Danderyd, com gick ut Danderyds gymnasium året innan jag började. Världen är allt bra liten ibland!

Ett diagnostiskt test skulle vi göra, stod det på schemat, men det var bara en början på kårens upptåg. Frågor hämtade från kemi b-kursen, och lite annat i den klassen, skulle besvaras utförligt, och 80% var gränsen för godkänt. Kul - ofta jag kommer ihåg hela citronsyracykeln, kan namnge ett kolväte som har ett cirka 700 tecken långt namn och i huvudet räkna ut koncentrationer och balansera reaktionsformler. Nej, det där var nog inte speciellt seriöst menat. Det är ju, egentligen, inte någon av de aktiviteter som hålls nu de två första veckorna i kårens regi. Vi har ett superspäckat schema med lekar och middagar, reveljer och informationsträffar - men det är lite mer än så. Kåren har klätt ut sig till en general och ett gäng superhjältar - och inför dessa ska vi ta av oss de kepsar vi tvingas bära och hälsa med en lång ramsa. De skriker på oss, håller oss i raka led och det är en allmänt nedlåtande stämning. Småttingveckor kallas det, och jämställs med en nollning. Inför detta hade jag bestämt mig för att gå på allt, eller allt som är möjligt med tanke på Ebba, för att lära känna så mycket folk som möjligt, men nu vill jag inte. Jag kände mig så illa behandlad och förnedrad - utan att egentligen blivit utsatt för något. Må hända att jag är totalt humorbefriad och jättetråkig, men jag tycker inte att det är roligt. Jag roas inte av deras upptåg, utklädnader, skrikande och domderande - och jag roas inte av att känna mig som totalt värdelös, okunnig och som någon som är värd att bli nedtryckt i skorna så brutalt som möjligt. Jag kommer koncenterar mig på skolan och Ebba, och lära känna min klass utifrån detta. Om de inte kan tycka om mig för att jag avstår från dessa upptåg så är det väldigt tråkigt, naturligtvis, men det är sådan jag är - och jag vill ju att det är mig de ska tycka om, inte någon jag låtsas vara. Låt det bara bli vardag - nu!

Visst, jag låter väldigt negativ, jag vet det, men jag vill bara börja plugga! Jag vill ha vardag, rutiner, vara student och klara mig själv. Jag vill lära mig allt vi kommer läsa - kurserna verkar jätteintressanta. Det är bara allt det här ståhejet och spektaklet innan som jag vill slippa och helst spola förbi - är det för mycket begärt?

Rågpanerad strömming med potatis

Det här är, vad som enligt mig, är riktig husmanskost! Jag kände mig riktigt duktig när jag stod där och panerade strömmingfiléer - jag tänkte på mormor. Tyvärr måste jag erkänna att när hon gör det har jag aldrig tyckt om det - så jag vet inte varför jag bestämde mig för att själv laga stekt strömming - antagligen för att det var blilligt - men det blev jättegott! Lite läskigt och obehagligt är det allt med de små benen som sitter kvar - men annars var det riktigt smaskigt. Mamma bidrog med färsk dill och potatis från kolonin, och det är ju även det lite speciellt - som en extra krydda! Även här blev det en lunchlåda till morgondagen.

Rågpanerad strömming med potatis
2 portioner, 25 minuter

4 strömmingfiléer
3 stora potatisar
1 citron
1 ägg
rågmjöl
salt
smör
färsk dill


Koka upp saltat vatten och lägg i potatisen. Koka den tills den är mjuk - ungefär 15-20 minuter - tillsammans med dill. Vispa upp ägget i en skål och lägg upp rågmjölet på ett fat. Vänd varje fiskfilé först i ägg och sedan i mjölet. Smält en klick smör i en stekpanna och stek sedan fisken ungefär 2-3 minuter på varje sida, tills paneringen stelnar och blir lite krispig. Dela citronen i fyra delar och servera tillsammans med fisk, potatis och lite sallad - pressa den gärna över både fisk och potatis innan första tuggan avnjuts!

Falafer med rödbetsbulgur

Idag fick jag sällskap vid matlagningen av Maria, en av mina grannar här i min korridor. Vegetariskt stod då på menyn, då hon inte äter kött - och det passade mig utmärkt. Efter inspiration från min vegetariska kokbok från Ulriksdals slottsträdgård bestämde vi oss för falafer. Jag minndes att jag tidigare i sommar gjort just detta och serverat med en rödbetsbulgur - och det valde jag att upprepa! Dessutom har jag gjort mitt livs första matlåta - och jag får alltså njuta av denna rätt även till lunch imorgon - smasken! Till detta hade vi sallad och en citron- och myntayoghurt för att få i lite friskhet!

Falafer med rödbetsbulgur
2 portioner, 30 minuter

400 g kokta kikärtor
½ ägg
½ gul lök
1 vitlöksklyfta
färsk persilja
svartpeppar
chilikrydda
cayennepeppar
salt
olivolja
1 dl bulgur
2 rödbetor
½ citron
1 dl yoghurt
5 cm gurka

Mosa kikärtorna i en bunke med en gaffel, pressa i vitlöksklyftan, finhacka löken och blanda i den tillsammans med ägget. Rör om i bunken och krydda sedan efter eget tycke och smak med färsk persilja och de torra kryddorna. Skär rödbetorna i fyra bitar vardera och koka dem sedan i lättsaltat vatten tills de mjuknar - cirka 15 minuter. Koka bulgurn enligt förpackningens föreskrifter, gärna i buljong! Hetta upp olivolja i en stekpanna och stek falaferna runt om tills de får en gyllene och krispig yta. Finhacka gurkan och blanda den i yoghurten tillsammans med lite salt och saft från citronen. Skala de färdigkokta rödbetorna och skär dem i mindre bitar. Blande i dem, en skvätt olivolja, lite salt och färsk persilja i den färdigkokta bulgurn, vilken du sedan serverar med falaferna, yoghurten och valfri sallad!

Blodpudding med linssallad

Nytränad och nyduschad - då fattas bara mat för att känslan ska bli fulländad! Blodpudding är lite av en facorit när det gäller efter träningen-mat, av någon anledning. Till det provar jag olika sallader och röror - rika på c-vitamin för att maximera järnupptaget, såklart! Med en linssallad till kändes det som att jag fick till en riktigt bra rätt för att fylla på kroppen med både proteiner och kolhydrater, och dessutom c-vitaminer och antioxidanter från morot och apelsin, för att boosta immunförsvaret lite extra nu när hösten smyger sig på här ute på landet!

Blodpudding med linssallad
1 portion, 15 minuter

50 g röda linser
½ paket osötad blodpudding
1 apelsin
1 morot
½ citron
russin
smör

Koka linserna i dubbla mängden vatten på läg värme, under lock, i underkant tio minuter. Skiva blodpuddingen och stek den i smör, under tiden som linserna blir klara. Skala apelsinen och moroten. Skär sedan apelsinen i fina bitar och riv moroten grovt. Blanda med linserna och pressa över saften från citronen. Toppa salladen med russin och servera med den färdigstekta blodpuddongen.

Sista dagen på sommarlovet

Så kom den då till slut; ledighetens sista dag. För att om möjligt få en lite lättare första skoldag var Ebba och jag ute redan halv åtta, i ett höstkyligt väder - minst sagt! Solen sken, vinden friskade i och luften var sådär härligt krispig. Vi upptäcker nya vägar hela tiden nu, vågar oss längre och längre in i skogen - och Ebba är så glad över att äntligen få springa lös igen! Och jag blir så fruktansvärt lycklig och varm i hjärtat av att se henne, min lilla vackra och helt perfekta stjärnhund, springa och sniffa lyckligt i skogen. För någon dag sen klippte jag henne lite dessutom, fixade tovorna och borstade rent - så nu är hon extra fin, min lilla prinsessa! Imorsa gick vi uppe på åsen, här bakom huset, och bort mot Ulleråker. Utsikten vi bjöds på var vacker; Fyrisån och vidsträckta åkrar - jag trivs här ute, trots att jag saknar vår edsviksväg. När vi kom in, jag med rosiga kinder och Ebba med leriga tassar, smakade det fantastiskt gott med frukost. Och kaffe! Jag har inte druckit kaffe sen jag kom hit, och herregud vad det var gott, men mina koppar är för små!

Efter frukost, och lite hund och matte-mys i soffan framför Disneydags, begav jag mig till min granne, Friskis och svettis, för en omgång ben- och magstyrka. Igår gav jag armar och rygg en match - vilket jag mycket val känner idag! Gymmet är litet, och väldigt kallt, och jag kommer inte alls överrens med maskinerna. Trots detta är det här jag ska utföra min träning de närmaste åren, är det tänkt. Så fort jag får möjlighet ska jag dock testa någon av de andra två anläggningarna jag har kort på - det ska nog bli bra det här, till slut.

Mamma kom hit efter lunch, jag fick lite grejer, massor med egen skörd från kolonin och lite utrens från solnakylskåpet - mycket uppskattat! Vi åkte en tur till Boländerna och besökte Stadium och djuraffären, samt Plantagen - nu har jag fått lite växter in hit, ljuvligt! När jag kom hem var det full aktivitet i köket; Märit lagade en mycket väldoftande lasange, Hanna var på besök och Maria var där. Varken Maria eller jag hade ätit, ingen av oss visste vad vi skulle göra och ingen av oss hade egentligen lust att laga mat, så vi tog tag i det tillsammans! Jag hämtade min nya vegetariska kokbok från Ulriksdals slottsträdgård och vi bestämde oss för att falafel med rödbetsbulgur var grejen! Vi hade riktigt trevligt, och det blev väldigt gott - och jag har gjort mitt livs första matlåda - men herregud vilken tid det tog! Visst, jag bakade bröd samtidigt, men med ät- och disktid tog det tre timmar. Helt sanslöst. Efter maten gick Ebba och jag ut i mörkret, och blåsten! Det blåser alltid, mycket och friskt här ute på vår härliga Ultuna slätt - jag tror att jag snart har lärt mig tycka om blåsten, den som jag alltid har skytt som pesten. Powerwalk blev det. Ebba hade en faslig fart, och eftersom det var rättså kallt var jag inte sen att haka på. Hon var så fin i den nya reflexvästen vi köpte på djuraffären idag; en gul med tassavtryck i refelxtyg, jag blev helt kär!

Gnocchi med räkor i vit tryffelolja

Lite lördagslyx blev det ikväll, här i min ensamhet! Just nu provar jag den vita tryffeloljan till både det ena och det andra, nu blev det till att steka i. Det fungerade jättebra - trots att stekpannorna här inte är mycket att hänga i julgranen. Lite matlagningsgrädde och riven parmesan på det och lördagens lyxxmiddag är gjord. Efter ett bra gympass och många och långa promenader med Ebba kände jag för att unna mig det - det finns alltid en anledning att unna sig! Jag känner dock att jag saknar färska kryddor här i mitt kök - lite basilika till det här hade varit kalas.

Gnocchi med räkor i vit tryffelolja
1 portion, 15 minuter

½ paket gnocchi
100 g räkor
5 körsbärstomater
½ dl matlagningsgrädde
parmesanost
vit tryffelolja

Koka upp rikligt med vatten och lägg sedan i gnocchin. Hetta upp den vita tryffeloljan i en stekpanna och räkorna i den. Lägg i körsbärstomaterna när räkorna fått lite färg. Plocka upp gnocchin ur vattnet när de flyter upp, kyl dem i kallt vatten och lägg dem sedan i pannan med räkorna och tomaterna. Stek tills även gnocchin fått lite yta, och tillsätt då matlagningsgrädden. Låt dra en lite stund till, under omrörning. Ta bort från plattan, riv över lite parmesan, rör om och servera i en djup skål!


Vitkålssoppa med hasselnötssmul

Jag har gjort det - igen! En underbar soppa agerade lunchrätt även idag, tillsammmans med ytterligare några av mina stenhårda smörgåsar. Vitkål som bas, och smaksättningar med chili, vit tryffelolja och hasselnötter tillsammans med en klick mildrande och svalkande kesella var vad som fanns i min lila skål när matlagningsbestyren var över! Och vet ni? Det är inte så många skorpbröd kvar nu, som tur är!

Vitkålssoppa med hasselnötssmul
1 portion, 20 minuter

200 g vitkål
5 dl grönsaksbuljong
½ dl matlagningsgrädde
chili- och kakaokrydda
svartpeppar
hasselnötter
lättkesella


Koka upp buljongen. Dela vitkålen i ganska små bitar och lägg i dem i buljongen för att koka på svag värme i ungefär 10 minuter. Mixa sedan soppan slät med en stavmixer, rör i matlagningsgrädden och smaksätt sedan med svarpeppar och chili- och kakaokryddan innan allt får sjuda vidare i ytterligare 5-10 minuter. Hacka hasselnötterna grovt, klicka i en sked kesella, ringla över lite olja och garnera med nötsmulet.


Valnötsfettuchini

Det blev en sen middag ikväll. Planen var att besöka min granne, Friskis & svettis, för ett träningspass, för att sedan sjunka ner i soffan med middag, hund och Golden leauge på tv. Så blev det inte, för gymmet stängde precis när jag kom dit. Tvärarg blev jag och gick hem och svidade om till löparkläder, slängde ett getöga på min Uppsalakarta och gav mig ut. Det var inte vad jag, eller mina ben, hade taggat för alls, och när jag kom hem var matlust ingenting jag hade i överflöd. Underbar Saltå kvarn-pasta av fullkorn, ännu en spännande olja, lite nötter och ett av mina "stenbröd" med keso lyckades jag ändå peta i mig - och det lär jag göra fler gånger! Om det inte står en flaska valnötsolja och väntar i skafferiet kan den säkert bytas ut mot olivolja, och lite extra nötter!

Valnötsfettuchini
1 portion, 15 minuter

1 - 1½ portion pasta
valnötsolja
valnötter
salt

Koka upp rikligt med lättsaltat vatten och koka pastan enligt förpackningens anvisningar. Blanda den färdigkokta pastan med valnötsolja och krossade valnötter - hur mycket av varje är helt upp till var och en! Salta eventuellt lite, efter provsmakning.

Morotssoppa med aprikos

För tillfället jobbar jag på att bli av med en omgång riktigt misslyckade bröd! Ugnen här i mitt delade studentkök fungerade inte riktigt som den hemma, så nu äter jag något skorpliknande istället för smörgåsar. Tro det eller ej, men det passade väldigt bra till den superenkla, men ofattbart goda, soppan jag gjorde till lunch idag. Då fick jag även tillfälle att inviga stavmixerna jag fick i studentpresent av Anna-Carin, Erica och Pernilla, samt provsmaka den vita tryffeloljan jag varit så nyfiken på! Måste jag säga att det även var en rätt som var snäll mot min plånbok?

Morotssoppa med aprikos
1 portion, 20 minuter

150 g morötter
2½ dl grönsaksbuljong
½ dl matlagningsgrädde
3 torkade aprikoser
vit tryffelolja


Koka upp buljongen. Skala och skiva samtidigt morötterna och koka dem sedan i buljongen tills de mjuknat - det tar cirka 10 - 15 minuter. Mixa soppan slät med en stavmixer, rör ner matlagningsgrädden och låt sjuda i ytterligare 5 minuter. Hacka de torkade aprikoserna grovt. Häll upp soppan i en skål, toppa med aprikosbitarna och ringla över lite vit tryffelolja. Servera med ostsmörgåsar!

Cykeläventyr

Efter vår alltför hastiga nöd-shopping på Coop forum igårkväll kändes det som att det behövdes ett besök dit idag också. Och så hade jag upptäckt en del brister vilka krävde ett varv inne på IKEA också. Lite småsaker bara. Lokalsinnet svek inte och jag hittade med cykeln i den nya staden hela vägen bort till Boländerna, vilket förvånade mig själv ganska ordentligt! En repa på det stora blå-gula varuhuset resulterade inte i de matlådor jag spanat in, men väl ett kastrullsett, en skärbräda, två bunkar, en klisterrulle och en korg - vilken visade sig vara på tok för stor för ändamålet. Jag blir inte klok på hur jag ska ordna det i mina köksskåp - jag når inte övdersta hyllan, och det blir ett fasligt in och utplockade hela tiden - det här tåls att funderas på!

Nästa anhalt; Coop forum. med en redan tung och otymplig kasse att bära på, och med avsaknad av mynt vilket gjorde att jag inte kunde ta en vagn, blev matinhandlingen en plåga. Mina arma armar brast nästan under tyngden av korg och mycket stor IKEA-kasse. När jag kommer till kassan är det massor med trubbel med det nya Medmera-kort jag skulle skaffa - hundra riksdaler skulle de ha för det, och jag kände hur tiden rann ifrån mig med tanke på lill-Ebba där hemma. Väl ute, sönderstressad till tusen uppstår nästa problem; hemfärden. Två tunga matkassar och en stor kasse från IKEA - med cykel? Jovisst! Skam den som ger sig. Vingligt var det, och jag fick åka en omväg för att undvika en del svängar och backar - och jag svor ljudligt varje gång jag var tvungen att stanna vid ett övergångsställe, men det gick! 10 minuter extra tog det, svettigt var det och benen dog - de som hade vilodag idag! En pytt på kikärtor, morötter, äpple och lök med curry-keso snoddes ihop i en krisande hunger. Det blir ingen receptuppladdning denna gång, så är det bara!


Första morgonen

Naturligtvis glömdes mitt täcke i Solna, och första natten fick genomlidas med bara påslakarn och filtar - jag sover aldrig utan mitt duntäcke! Helt slut som jag var som jag ändå rätt bra, fram en tidig morgontimme då jag fröd något fruktansvärt och gick upp och gjorde mig i ordning för den första morgonen. Efter ett visst letande i diverse påsar fann jag både koppel, kläder, skor och bajspåsar och vi gav oss ut för att undersöka omgivningarna, Ebba och jag. Längs stora bilvägen gick vi, av rädsla för att komma vilse, och det var inte i närheten av njutningen det innebar att gå morgonpromenader längs med vattnet i Bergshamra. Hem kom vi igen, hur som helst, och jag lovar både mig själv och Ebba att skaffa en karta över vårt nya hem under dagen.

Att laga frukost utan vattenkokare och bröd tog sin lilla tid, upptäckte jag. Havregrynsgröt, ägg och te - det innebär tre kastruller som ska timeas. Gissa om jag är stolt över att jag klarade att få allt klart samtidigt! Vrålhungrig var jag, så nu står det odiskade kastruller och väntar på mig nere i köket. Dessa ska jag ta tag i, liksom brödbakning - sedan börjar det stora uppackningsjobbet. Mamma kommer upp ikväll med mitt täcke, och lite annat smått och gott som glömdes i all hast. Dessutom behöver jag uppsöka en mataffär; vi svängde in på ett okänt och gigantiskt coop forut fem i tio igårkväll och ryckte till oss det vi passerade, ungefär. Jag är torsk på salt, honung och mjölk, bland annat. Nu väntar köksbestyr!

Pasta med tomatsås, parma och mozzarella

Sista måltiden hemma blev gårdagens lunch; pasta med tomatsås, parmaskinka och mozzarella. Det är en rätt jag gjort förut när jag haft bråttom - och den är så god! Tyvärr hade vi ingen färsk basilika hemma, det hade verkligen varit pricken över i! För en gångs skulle uteslöt jag vitlöken ur ett recept, vilken jag brukar använda - helt enkelt beroende på att jag hade packat ner vitlökspressen. Till min stora förvåning smakade det faktiskt bättre - jag måste våga avstå från vitlök oftare, även om jag fortfarande älskar den!

Pasta med tomatsås, parma och mozzarella
2 portioner, 15 minuter

2 portioner pasta
60 g parmaskinka
1 paket mozzarella
1 burk hela tomater
1 gul lök
1 tsk råsocker
1 grönsaksbuljongtärning
olivolja
svartpeppar

Finhacka löken och fräs upp den i het olivolja i en kastrull tillsammans med sockret och den nedsmulade buljongtärningen. Häll i tomaterna, mosa dem lätt i kastrullen, krydda med svartpeppar och låt sedan koka på medelvärme i ungefär 10 minuter. Koka under tiden pastan, och riv både osten och skinkan i grova bitar. När pastan är al dente; blanda med tomatsåsen, lägg upp i djupa tallrikar och toppa med parmaskinka och mozzarellaost - vilken smälter underbart i den varma såsen!

Bockholmen hav och restaurang

På tema avsked; avskedsmiddag. Efter tisdagens steppass och en snabbdusch åkte mamma, Ebba och jag ner till Bockholmen, en liten ö i södra Bergshamra, och den absoluta favoritrestaungarngen, alla kategorier; Bockholmen hav och restaurang. Nog svider det till lite i plånboken vid ett besök, men någon gång i bland gör väl inte det hela världen - och det är värt varenda krona! Miljön är fantastisk, både uppe på verandan vid "fina restaurangen" och nere vid vattnet i grillbaren - och det är även maten! Vi satt uppe på varandan, och jag behövde inte ens öppna menyn för att veta vad jag skulle beställa; seafood-tallriken. Vid förra sommarens besök var det precis vad jag valde, och det är det godaste jag ätit! En tallrik med utsökta munsbitar av lax, squid, tonfisk, pilgrimsmussla, blåmusslor och hummer serveras tillsammans med en krämig aioli och ett fullkomligt perfekt tillagat grönsaksris med saffransmak. Vid första anblicken ser portionen lite väl snål ut, men efter några bitar av det underbara brödet som serveras till och före maten och en långsamt äten måltid var jag mycket mätt och nöjd! Skulle jag leva på en enda maträtt resten av livet skulle jag, tveklöst, välja denna framdukning!


Mammas middag bestod av kalventrecôt med sallad och pommes frites - och den smakade också vill jag lova! Jag fick mig en smakbit, av både kött och potatis, och det var ljuvligt! Jag tror inte jag har ätit kalv tidigare, inte på det sättet iallafall, men det är något jag kommer beställa in när jag får tillfälle nästa gång! Sedan vet jag ju inte om det är lika bra tillagat som på Bockholmen, naturligtvis. Då vi kom så sent som vi gjorde var det ganska mörkt, men det var vrålmysigt med den lilla ljuslyktan vi fick på vårt bord, där vi satt inlindade i lånade fleecefiltar och njöt i fulla drag. Tack så hemskt mycket mamma, för en helt underbar avslutningsmiddag - både maten, stämningen och sällskapet är något jag kommer leva på länge, länge, länge!

Avskedsträning

Nu är det gjort; jag har tagit farväl av mitt älskade Nautilusgym, och även av brunnsviken. Min "avskedstour" började ju i söndags med body pumpen - och det var ett jobbigt farväl, big time! I måndags sprang jag runt brunnsviken för sista gången. Där bjöds jag på ett fantastiskt väder och lyckades till och med få till en hyffsad tid! Rundan kändes för övrigt lång att springa, så det är var inte med lika tungt hjärta som jag tackade för mig i det sammanhanget.

I tisdags var det dags för ytterligare ett jobbigt avsked; steppen. Ingen riktig ork, och ingen motivation heller för den delen, hade jag när jag kom dit, men så fort musiken kom igår hände någonting. Energin började pumpa ut i kroppen, och jag vet inte vad den kom ifrån! En gissning lägger jag på min sushilunch - jag tränar, eller spelar, alltid bra efter en sushimåltid. Jag får en sån skön mättnadskänsla - och den består! Lite skönare kändes det dock när instruktör Jocke sa att han inte kommer leda klassen nästa vecka - då missar jag ju ingenting då iallafall! Känslan efter passet var perfekt; full av energi, glädje, go och positiva känslor - och "efter-träningen-bananen" smakade fantastikt, inköpt under stor stress på NKs saluhall.


Hejdå till gymträningen sa jag igår morse efter frukosten. Jag trotsade ösregnet och cyklade den välbekanta vägen bort till solnaanläggningen. När jag gjorde samma sak förra veckan var jag helt ensam - det var jag inte igår! Förvånansvärt mycket folk för att vara en vardagsförmiddag. Så många ovana övningar som möjligt försökte jag få in - för att uppnå maximal träningsvärk, det längtade jag efter. Nu sitter jag här, dagen efter, med en grotesk träningsvärk i magen och ryggen, ja runt om hela bålen faktiskt. Rumpan och hela benen känner också att de lever - tro mig. Bara armarna varkar ha klarat sig, men jag befarar att de kommer ge sig till känna senare ikväll eller imorgon, då jag för övrigt planerar att besöka min nya granne; Friskis & svettis Ultuna.

Saftiga rågbullar

Små ändringar kan göra stora skillnader, det var precis vad jag upptäckte imorse när jag smakade de rågbullar jag bakade sent igår kväll! Jag provade att byta ut en del av vattnet, vilket jag vanligtvis håller mig till som degvätska, mot lättkesella, ökade saltmängden lite och höll mig till råg- och vetemjöl. Bullarna blev väldigt saftiga, men de känns ganska kompakta - så jag gissar att risken finns att de blir torra ganska fort! Läge att frysa in med andra ord. Jag är personligen inte jätteförtjust i att frysa in bröd - det är så svårt att ta en spontan mellanmålssmörgås om det skulle behövas! Jag brukar istället rosta, eller ännu hellre; lägga in brödet i ugnen en liten stund om det börjar bli lite torrt.

Saftiga rågbullar
12 bröd, 3 timmar

50 g jäst
4 dl ljummet vatten
1 dl lättkesella
5 dl rågmjöl
3 dl fullkornsvetemjöl
3 dl vetemjöl
3 tsk salt
1 msk honung
1 msk flytande margarin


Mät upp vattnet i en bunke, smula ner jästen och rör tills alla bitar har löst sig. Tillsätt kesella, salt, honung och flytande margarin. Blanda om och rör sedan ner mjölsorterna. Bearbeta degen för hand ordentligt så lång tid som möjligt, gärna 15-20 minuter. Låt sedan degen jäsa under en duk i 60 minuter. Knåda sedan degen en omgång till, nu möjligen något kortare, snarare 5-10 minuter - för hand. Baka sedan ut bullar och lägg dem på en smord plåt. Sätt ugnen på 200 grader, täck bullarna med en duk och låt dem jäsa i 45 minuter. Ställ in plåten längst ner i ugnen och grädda i 30 minuter. Lägg bröden i plastpåsar så fort som möjligt!

Sushi Yama

Sista lunchen innan flytten, alltså sista lunchen som jag kan få mamma att betala. Jag känner mig riktigt sniken och snål när jag erkänner att jag tog tillfället i akt att då köpa med mig sushi hem från stan när jag var inne för att köpa matlådor, kalender och lita annat smått och nödvändigt till flytten. Sushi är det absolut godaste jag vet, men jag har aldrig vågar mig på att göra det själv. Dels för att jag är den enda hemma som tycker om det, och dels för att det verkar läskigt svårt! Det får helt enkelt förbli en rätt som jag njuter av de gånger jag inte lagar maten själv. Mitt favoritställe ligger på Götgatan och heter Samba sushi - ett helt fantastiskt fräscht ställe! Dit hann jag tyvärr inte idag, då Ebba låg hemma och väntade på mig. Istället susade jag förbi Yama sushi i PK-huset, ett ännu oprövat ställe för min del. Serveringen såg riktigt fräsch ut och jag slog till på en stor sushi, hungrig som jag var! Tyvärr måste jag säga att personalen upträdde rätt snorkigt och nonchalant; de snörpte på munnen, suckade, smällde ner kvitto och kort på disken istället för att ge mig det och så vidare - inget trevligt bemötande alls. Till deras fördel kan jag dock säga att det gick väldigt fort att få maten, jag hann knappt ta mina bilder av stället!

Och så det som är viktigast, faktiskt; smaken! Den var okej. Inte mer, inte mindre. Det fanns en med någonting som jag tror var en musselröra, och den smakade ganska läskigt faktiskt. Med så många sushiställen runt omkring, för att inte tala om hela Stockholm, så tror jag att smaken måste hålla en högre standars för att det ska gå bra. För min del finns det en hel del andra ställen i närheten som jag kommer välja framför detta i framtiden. Ännu ett litet minus får de för den lite slarviga uppläggningen; tre av mina bitar hade de lagt i wasabiklicken, och dessa blev alltså väldigt starka och sushismaken gick förlorad. Men vem vet, det kanske var tanken med det hela?

Pasta och lammfärs med whiskeytouch

Snabbt, lyxigt och smakrikt - så sammanfattar jag bäst kvällens middag. Smörstekta champinjoner i stora bitar är grovt uppskattat av både mig och mamma, och blev även det en ingrediens i köttfärsröran, vilken i övrigt kryddades med timjan. Hör och häpna; ingen vitlök! Det är nästan en sensation. Inte heller någon basilika. Jag försäkrar att jag mår bra, men man måste ju variera sig lite ibland! Nu är mammas whiskeyförråd tömt - nu är det dags att flytta känner jag... Även om lammfärsen var väldigt god, och måste ses som "huvuddelen" av rätten, så är jag minst lika förtjust i pastan jag serverade till; tricolore från Saltå kvarn.

Pasta och lammfärs med whiskeytouch
2 portioner, 20 minuter

300 g lammfärs
2 portioner pasta tricolore från Saltå kvarn
½ dl whiskey
½ röd lök
4 stora champinjoner
2 msk solroskärnor
smör
olja
salt
svartpeppar
torkad timjan
färsk persilja

Koka upp pastavattnet och lägg i pastan tillsammans med en nypa salt och koka al dente. Skär varje champinjon i fyra bitar, smält smör i en panna och stek svampen där i tills bitarna får en fin och gyllenbrun färg och ta då upp dem ur pannan och torka ur den samma. Hacka löken fint och stek den lätt i lite het olja. Tillsätt efter någon minut lammfärsen och bryn den tills den får färg. Tillsätt då svampen och whiskeyn. Krydda med salt, svartpeppar och timjan och låt sedan sjuda ihop tills pastan är klar. Toppa med solroskärnor och färsk persilja. Voilà!

Myntavatten

Jag måste bara tipsa om ett enkelt och fruktansvärt gott sätt att smaksätta vanligt kranvatten - för lite variation! I studentpresent fick jag en kolsyremaskin av bror min, och den använder jag både flitigt och glatt! Men hur gott det än är med kolsyrat vatten så är det gott med en liten touch av någonting spännande. Naturligtvis går det lika bra med vanligt kranvatten, utan bubblor, också! Jag stoppar ner en kvist färsk mynta, i all sin enkelhet, i en flaska och låter det stå och dra en stund. Ett par gurkbitar tillsammans med myntan är också värt att testa - det blir väldigt friskt och läskande, och passar dessutom väldigt bra till maten - inte minst till gårdagens lammfärsbiffar! Jag är inget fan av alla de smaksättningar som finns att köpa - bara massor med kemikalier och socker, mycket bättre är det med ordentliga råvaror, speciellt från mammas koloni!

Kycklingfilé fylld med chèvre och soltorkad tomat

Lite lyx sådär på en måndagslunch efter ett tolv kilometers löppass smakade fint. Nu när dagarna då jag inte själv bekostar maten är räknade passar jag helt fräckt på att äta upp mig på lite dyrare köttvaror; snål som jag är finns risken att tillexempel kycklingfilé blir ytterst sällsynt i min meny framöver. Dessutom fanns det bara en liten ensam filé kvar i påsen - lika bra att passa på när jag äter ensam - eller hur? Den stora couscousen, moghrabiah, fick agera tillbehör, tillsammans med en spännande sallad uppiffad med bland annat kapris och råriven kålrabbi - man får inte vara rädd för att testa nya kombinationer, och det här var riktigt gott!

Kycklingfilé fylld med chèvre och soltorkad tomat
1 portion, 30 minuter

1 kycklingfilé
1 skiva chèvreost
2 oltorkade tomater
1 portion moghrabiah
bladspenat
kålrabbi
kapris
svarta oliver
körsbärstomater
olivolja
valnötter
salt
svartpeppar
crema di balsamico

Sätt ugnen på 225 grader. Skär ett snitt, på längden, i kycklingfilén så att den får en ficka. Stoppa där in osten och de soltorkade tomaterna och peta in så gott det går - så att inte allt för mycket rinner ut när osten smälter! Salta och peppra kycklingen och ställ in den i mitten av ugnen i en ugnsfast form. Koka moghrabiahn enligt anvisningarna på förpackningen. Råriv kålrabbin och blanda den med bladspenaten, oliverna, kaprisen och valnötterna. Tillsätt lite olivolja och rör om. Halvera tomaterna och lägg dem sist på tallriken. Avsluta serveringen med att snabbt ringla över crema di balsamico i ett valfritt mönster.

Saltå kvarns butik och en uppskattad present

När jag kliver in i Saltå kvarns gårdsbutik blir jag som ett litet barn i en leksaksaffär; ögonen tindrar, jag vill känna, lukta och läsa på allt - och framförallt ta med mig allting hem! Hela sortimentet säljs, men priserna är inte långt under butikspriserna - även om det varierar lite från vara till vara. Dessutom säljs nybakat bröd, jäskorgar och, en av mina stora inspirationskällor, Saltå kvarns kokbok; Smaker från Saltå kvarn. Inifrån butiken kan man se in i bageriet där det goda brödet bakas, det är lågt i tak och känslan som förmedlas är lite av en gammaldags lanthandel - det ekologiska och biodynamiska genomsyrar hela atmosfären och jag känner mig som en bra människa bara genom att gå in i rummet!



Min glädje visste inga gränser när mamma sa att jag skulle få plocka ihop en startkorg, för max 500 kronor, att ta med till mitt eget köksskåp i det delade köket i Uppsala. Lite som en flyttgröt, sa hon. Jag köpte dock ingen riktig gröt, men väl en del olika flingor och gryner som går att koka gröt på - jag planerar nämligen att plocka med mig både mina havregryn och min påse med mannagryn från skafferiet hemma. Korgen blev efter noga övervägande, och en grov överslagsräkning, fylld till en näst intill olyftbar tyngd och med en prislapp på 483 kronor - ganska bra prickat! De här två kassarna är jag fruktansvärt glad över, och jag fick mer än vad jag todde för de pengarna! Mycket torkade bönor, mina mjölsorter till bakningen och en hel del gryner, och lite ris och pasta. Jag börjar även inse hur länge det här kommer att räcka för mig i ett ensamhussåll! Det enda jag behöver köpa till är färskvaror, såsom mejeriprodukter, frukt, grönsaker och kött - kanon! Jag vet inte hur jag ska kunna visa lilla mamma min oerhörda tacksamhet, jag flög som på små rosa moln ut ur butiken, och får fortfarande ett brett leende på läpparna när jag tänker på det. En liten kaka, eller en sats bullar vore kanske på sin plats - jag måste ju fylla hennes förråd nu innan flytten - hur ska detta annars gå?

Saltå kvarns café

Ett av mina favorit utflyktsmål är helt klart Saltå kvarn. En stor del till detta har naturligtvis butiken, där alla produkter säljs, men även den avslappnade lantmiljön och det välskötta caféet drar sitt strå till stacken. Två gånger tidigare har vi varit här, och i fredags svängde vi in på grusplanen för tredje gången. Först upp till caféet för en efterlängtad lunch! En potatissallad med lax, en vegetarisk tallrik och en extra grönsallad beställdes in - och det är för övrigt nästan hela deras matutbud. Förutom detta finns smörgåsar, både varma och kalla, på eget bröd, hembakade bakverk och hemgjord glass. Vid ett tidigare besök slog jag till på en hummussmörgås - och den var nog, ta mig sjutton, den godaste smörgås jag ätit! En perfekt hummus tillsammans med fräscha grönsaker på ett nybakat rågbröd är för mig en perfekt kombination när en ordentlig mellanmålssmörgås står på önskelistan.

Den här gången stod jag för den vegetariska beställningen, och var nöjd - men inte mycket mer. Tallriken innehöll en tomat- och bönsalsa, vilken var väldigt god, ett gott eget bröd, en frisk grönsallad och en kikärtsröra. Där fann jag något som inte riktigt föll mig i smaken; den var för krämig, alternativt gräddig, helt enkelt - även om de små äppelbitarna friskade upp en aning i den mastiga currysmaken. Grönsalladen vi beställde in extra var enkel - och god; sallad, tomat och gurka, en aning för mycket olivolja och lite vinäger.

Mammas potatissallad med kallrrökt lax kan jag också uttala mig om, då jag ätit den en gång tidigare. Den har en mild smak av senap, är perfekt kryddad med färska örter och potatisen är lagom kokt - och mycket god! Laxen smakar som god kallrökt lax smakar, och allt kompletterar varandra på ett bra sätt, men även här är det aningen för krämigt för min smak. Det hembakade brödet serveras till denna rätt också! Ett besök är något jag verkligen rekomenderar, både för butikens och caféets skull! Vi sitter skönt på verandan i solen och lyssnar på den porlande bäcken och sörplar kaffe, och njuter. Och kaffepriset? Tio kronor om man äter mat - och det är ett gott kaffe!

Ett sista body pump-pass

Det är ingen hemlighet att jag trivs bäst med rutiner och ordning, och jag har försökt ha en del fasta träningspass även nu när handbollen är slut för min del. Ett av dessa är mitt söndagspass med body pump på solnaanläggningen. Instruktören Frida har fått mig att komma tillbaka varenda vecka, så länge inte familjen dragit med mig ut ur stan, sen någon gång i våras. Då höll hon även i fredagspassen, vilket det hände att jag slank in på dessutom! Hon är väldigt positiv och peppande, på ett personligt sätt, alltid glad och verkar otroligt glad över att se oss - och hon ser ut att ha väldigt roligt när hon leder en klass! Det kan tyckas lite enformigt att köra samma träningsprogram jämt, vilket body pump faktiskt innebär, men det är det inte! Jag har nu lär mig det program vi kört de senaste... två månaderna kanske? Jag kan varenda låt och övningsföljderna i sömnen, men det gör ingenting! Det gör bara att jag kan få ut max hela tiden. Ett pass omfattar hela kroppen, och sägs vara konditionskrävande, även om jag inte känner det, och det är avklarat på en timme. Dessutom peppas du hela tiden och har bra musik, minimalt med vila och du slipper välja övningar som kompletterar varandra - perfekt för den "lata"!

Nu till det jag sörjer djupt; jag har idag kört mitt sista body pump-pass på väldigt länge. I och med flytten säger vi upp mitt Nautiluskort, och jag kommer skaffa mig ett på det närbelägna Friskis & svettis istället - där de inte har body pump. Jag kommer verkligen sakna det! Efter ett pass känner jag mig så glad och nöjd - allt möts med positiva tankar. Dessutom smakar middagen efter ett body pump-pass allderles extra gott. Jag kommer också sakna att ha söndagsträningen med Frida - den har jag sett fram emot varje vecka.

För några månader sen uppmärksamade Frida min teknik vid utfallslåten, med vad hon ansåg vara en mycket tung stång. Hon själv brukar köra den helt utan viktbelastning, och hon sa att hon sällan sett en tjej som lyfter så mycket i de övningarna. Stolt och peppad cyklade jag hemåt, och efter det har jag kännt mig ännu mer motiverad till träningen! Förra veckan haffade hon mig på vägen ut och sa att en tjej hon instruerar i Sollentuna är uppe i samma belastning som jag nu, och att hon planerar att lassa stången med 20 kg snart - om hon vågade. Vad vore inte en bättre avslutning på detta långa body pump-tränande än att avsluta på topp, med 20 kg på stången? Ingenting förmidligen, så det var precis vad jag gav mig på idag. I mitten av låten ropar Frida från scenen: "Du har dubbla femmor! Det var jag inte beredd på!". Jag trodde verkligen att jag skulle svimma, mina ben skakade okontrollerbart och jag hade verkliga problem med att prata efteråt - men det var vart det. Hon berättade hela hostorien för träningsgruppen i bytet till nästa låt, medan jag satt som en blöt hög och funderade på hur sjutton jag skulle klara av de två sista låtarna. Det gick, men cykelturen hem var vinglig som sjutton! Nu har jag lämnat med flaggan i topp, men jag kommer att sakna det - big time.

Lammfärsbiffar med myntayoghurt

Ännu en av mammas favoriträtter servarades ikväll. Det ska vara duktigt med vitlök i, och myntayoghurten är ett måste, men lammfärsen går att byta ut mot nöt, och tillbehören är valfria. Ikväll åt vi ugnsrostade grönsaker och en grönsallad till - det var gott vill jag lova! Batterier på kameran var tokslut, men jag lyckades hålla oss ifrån maten någon minut så att det fick ladda upp ändå - det här får inte missas! Som sagt; mamma älskar det - det lär ni också göra.

Lammfärsbiffar med myntayoghurt
2 portioner, 50 minuter

300 g lammfärs
50 g fetaost
3 vitlöksklyftor
2 stora potatisar
1 röd paprika
½ kålrabbi
olivolja
salt & peppar
timjan
romansallad
körsbärstomater
gruka
solroskärnor
pumpakärnor
färsk persilja
naturell turkisk yoghurt
färsk mynta

Sätt ugnen på 225 grader, gärna grilläge. Skrubba, eller skala, potatisarna och skär dem i bitar om fyra var. Lägg klyftorna i en ugnsfast form, ringla över olja, blanda runt, strö över salt och ställ sedan in formen högt upp i ugnen. Potatisen ska stå inne i ungefär 40 minuter. Skala kålrabbin och skär även den i klyftor och skär sedan paprikan i stora bitar. Lägg kålen och paprikan i en annan form för ugnen, blanda med olja och salt, och placera längre ner i ugnen - denna form ska stå inne max 30 minuter, men byt plats med potatisformen när tio minuter återstår.

Lägg lammfärsen i en bunke, pressa ner vitlöksklyftorna, smula i fetaost, salta, peppra och rör sedan om ordentligt innan du formar fyra jämnstora biffar med händerna - pressa ihop dem ordentligt. Hetta upp lite olja i en stekpanna och stek sedan biffarna i några minuter på varje sida i en relativt het panna. Båda sidorna ska ha fin färg och biffarna vara precis genomstekta när de är klara.

Riv salladsbladen, skär grukan i stora bitar, halvera körsbärstomaterna och blanda sedan allt i en skål. Tillsätt en gnutta olivolja, några kvistar persilja och solros- och pumpakärnor efter behag, salta lätt och blanda om. Hacka myntabladen och rör ut dem i yoghurten. Servera biffarna med de ugnsrostade grönsakerna, salladen och inte minst - myntayoghurten!

Ebba och matte en solig morgon

Varje morgon är vi ute och knatar, hunden och jag. Minst en halvtimme, max en timme, helst ute i skogen - men ibland runt i bostadsområdet. Just nu är det superprio på inkallningsträningen, och då traskar vi runt i skogen, där jag kan ha Ebba lös, och så ropar jag in henne med jämna mellanrum. Hon är så duktig! Det går bara bättre och bättre, och jag blir så glad av det! Glad blir jag även av att bara se henne skutta runt av glädje, både i skogen och vid den traditionsenliga badningen hon får varje morgon. Vi går längs med Edsvikens morgonsoliga strandkant på skogsstigar där rötter, stenar och stockar avlöser varandra. Solen skiner värmande på oss, fåglarna kvittrar och vinden blåser lite sådär lagom - då känner jag att jag skulle vilja spara den känslan i en liten burk. På sätt och vis gjorde jag det idag, då jag äntligen kom ihåg att ta med mig kameran ut!

Det är ju inte alltid det är så här vackert väder och idylliska förhållanden på morgonen, bör väl kanske tilläggas. Igår öste det ner och isande vindar piskade oss hårt när vi tog oss fram längs med vattnet - men det gör liksom ingenting! Gummistövlar och en regnjacka, sen är det bara att njuta - för det gör jag verkligen. Jag njuter av att gå ut och promenera på morgonen, och jag njuter fem gånger mer av frukosten när jag kommer in. En stor balja te och hembakat bröd är det som gäller nu, men en tallrik yoghurt med underbar müsli eller en värmande skål gröt med spännande topping smyger sig in ibland - och det är det jag tänker på om det känns motigt att gå ut; hur mysigt det är att komma in, sätta sig i soffan med en god frukost och titta på Nyhetsmorgon med Ebba sovandes bredvid mig i soffan. God morgon!


Röd tonfiskssoppa med vitlök

Regniga dagar och soppa hör som bekant ihop! Hela förmiddagen har regnet öst ner här, och suget efter en smakrik och mättande soppa tilltog för varje millimeter regnmätaren steg. En riktig snabbsoppa, serverad med min senaste bakprestation, serverades i soffan medan herrarnas marathon från friidrotts VM i Berlin underhållning - låt dig väl smakas!

Röd tonfiskssoppa med vitlök
2 portioner, 15 minuter

1 burk krossade tomater
1 burk tonfisk i vatten
2 vitlöksklyftor
1 röd paprika
1 dl vatten
4 lagerblad
1 tsk honung
färsk basilika
svartpeppar
chilipulver
paprikapulver
salt


Häll upp tomatkrosset i en kastrull och låt det koka upp på medelvärme. Skär paprikan i stora bitar och lägg dem i kastrullen, pressa ner vitlöksklyftorna, rör i honungen och krydda med lagerblad, salt, peppar, chili- och paprikapulver. Låt tonfisken rinna av och rör sedan ner den - se till arr bitarna finfördelas ordentligt i såsen. Häll i vattnet och låt sedan koka i ungefär 10 minuter. Servera rykande het med gott bröd, gärna med ost på!

Grahamsbröd med durumvete

Min jakt på det perfekta brödet, de fulländade frukostbullarna och de ultimata mellanmålsfrallorna går vidare. Förändningarna från varje baktillfälle är väldigt små, och därför har jag valt att inte lägga upp dem, men nu är det dags för en uppdatering! Igår föddes nämligen mitt bästa försök hittills - och jag är så stolt! Bröden är stora, väljästa och saftiga - och efter någon minut i ugnen på grilläge är de snudd på oövervinnerliga. Nu när jag har grunden är det bara att börja experimentera med smaksättningar - håll utkik!

Grahamsbröd med durumvete
12 bröd, 3 timmar

50 g jäst
5 dl ljummet vatten
2 tsk salt
1 msk honung
4 dl grahamsmjöl
3 dl durumvetemjöl
4 dl vetemjöl


Mät upp vattnet i en stor bunke och smula sedan ner jästen i den. Tillsätt saltet och honungen och rör om tills allt är ordentligt blandat. Rör ner durumvete-, vete och grahamsmjöl och knåda sedan degen med händerna i ungefär tio minuter. Låt den sedan vila under en bakduk i 60 minuer. Bearbeta sedan degen för hand i ytterligare 5 - 10 minuter innan du formar bullar i valfri form - ungefär 12 stycken blev lagom. Smörj en plåt, lägg på bröden och låt sedan bröden jäsa under en duk i 45 minuter. Sätt samtidigt ugnen på 200 grader. Placera plåten längst ner i ugnen och grädda i 30 minuer. Så fort bröden har svalnat en aning: lägg dem i en plastpåse och förslut väl!

Äntligen dator + internet igen!

Jag vet inte hur länge sen det var min dator fungerade faktiskt - gissningsvis i februari någon gång. Sen dess har den trasslat konstant, för att någon gång i mars klappa igenom totalt och vägra. Internet hemma har betett sig näst intill lika illa, då det ibland inte samarbetar alls, och alltid måste startas om med en knapp i garderoben när någon startar en ny dator - och därmed bryts anslutningen för alla andra. Dessutom har mammas dator gått in i väggen och kräver jordens tålamod och obegränsat med fritid, så hon och jag har samsats om hennes jobbdator medan bror har suttit och spelat på sin. Mamma fick hem sin splitternya dator i veckan, men trasselinternet har gjort att den ännu är obrukbar. Nu, äntligen, är det slut med allt det här! Lagom till flytten har jag fått tillbaka min dator - hel, frisk och kry, och förhoppningsvis redo för ett långt, lyckligt och trasselfritt liv med mig! Efter två månader på Media markts serviceavdelning kunde vi hämta ut den i veckan, och då jag ändå måste betala 188 kronor i månaden för ett fast bredband uppe i Uppsala beslutade jag att lägga till 11 kronor och istället vända mig till Telenor för att få nyttja deras mobila bredband. Vilken frihet! Jag kan sitta var jag vill, så lägge batteriet håller eller jag har tillgång till ett eluttag, och jag är inte beroende av vårt krångliga internet här hemma! Fort går det dessutom - jag är så glad!

Det här innebär att jag äntligen kan fylla bloggen med bilder, för sådana har jag samlat på mig även om jag bara kunnat lagra dem på kameran än så länge. Imorgon ska jag installera mjukvaran, ladda upp alla bilder på datorn och sedan påbörja det stora jobbet med att lägga upp dem på bloggen - sedan är jag igång på riktigt! Då kan jag även slutföra designen här - kalas! Sen ska jag beställa fotokopior på mina favoriter och skapa lite myskänsla i mitt uppsalarum. Nu är jag taggad ska ni veta - fem dagar till flytt, nu kör vi!

Apelsinkyckling med svart pasta

En rätt jag gjort många gånger är apelsinkycklingen - mamma påstår sig älska den! Snabbt och riktigt gott, och den går bra att äta med nästan vilket kolhydrattillbehör som helst! Bulgur har vi oftast serverat tidigare, men idag chockade jag med den svarta spaghettin - helt klart en fröjd för ögat. Inte heller smaklökarna klagade; kombinationen apelsin, kyckling, russin och pasta är ett vinnarkoncept!

Apelsinkyckling med svart pasta
2 portioner, 20 minuter

2 kycklingfiléer
1 apelsin
½ dl russin
2 portioner svart spaghetti
4 körsbärstomater
olivolja
salt & peppar


Hetta upp olivolja i en panna och stek kycklingfiléerna, på medelstark värme, i några minuter på varje sida under lock - salta och peppra. Koka upp pasta vattnet, och oka sedan spaghettin al dente. Skrubba apelsinen och halvera den. Rivskalet ifrån och pressa saften ur den ena halvan och klyfta den andra. Tillsätt detta samt russinen och hela körsbärstomater till kycklingen i pannan och lägg på locket igen. Låt stå några minuter och kontrollera om kycklingen är genomstekt, låt annars stå tills den är det. Lägg upp pastan i stora, djupa tallrikar, lägg upp kycklingen, tomaterna och apelsinklyftorna och häll över apelsinsaften och russinen.

Polentakaka med svarta bönor

Polenta är gjort på majs, och alltås helt glutenfritt - bra för lilla mormor och hennes mage! Smaken är mild och är lätt att prägla med olika smaksättare. Jag valde chèvre, bladspenat och roltorkade tomater i denna kaka. Polentan ses som ett tillbehör, och till den serverade jag denna gång en sallad med svarta bönor. Jag vågar lova att det hade gjort susen att röra ner en, eller två, burkar makrill i tomatsås - om man är lite hungrigare! Vi blev mätta och glada - även utan fisktillägget - och jag fick genast tusen idéer på varianter av polentakakan!

Polentakaka med svarta bönor
3 portioner, 45 minuter

2 dl polentagryn
75 g chèvreost
2 stora nävar bladspenat
6 torra soltorkade tomater
smör
salt

1 burk förkokta svarta bönor
1 stor näve bladspenat
6 körsbärstomater
3 soltorkade tomater i olivolja + en gnutta av oljan
grön sallad
basilika


Sätt ugnen på 200 grader. Koka upp 4 dl vatten och rör sedan ner polentagrynen. Låt koka på relativt svag värme och rör om lite då och då under ungefär sju minuter. Då konsistensen är lite halvfast, som en gröt ungefär, smular du ner osten, klipper ner de torra soltorkade tomaterna och rör ner bladspenaten. Rör om tills osten har smält. Smöra då en ugnssäker form, helst med löstagbara kanter, och bre ut polentan i den. Ställ in i ugnen och låt den stå där i ungefär 30 minuter, gärna på grilläge de sista 10. Grovhacka soltorkade tomater och halvera körsbärstomater. Riv salladsbladen grovt och blanda med tomater, svarta bönor och basilika, och ringla sedan över lite av marinadoljan från de soltorkade tomaterna. När polentakakan är klar: dela i bitar, exempelvis två per person, och servar med bönsalladen.

Auberginelasange med linser

En helgrön rätt toppad med underbar ost; in i ugnen bara! Med färdigkokta linser blir arbetsinsatsen minimal, men jag kokade mina själv. Lite mer kryddor hade inte skadad, men detta var ett improviserat test och tåls alltså att lagas igen och utvecklas. Det finns även utrymme för egna förändningar - vilka grönsaker som helst går ju egentligen att ha i! Jag kan tänka mig att lite svamp i skulle göra susen! En toppning med lite nötter är nog också värt att prova. Servera med en god grönsallad och gå ifrån matbordet mätt och med ett lätt och rent samvete!

Auberginelasange med linser
3 portioner, 45 minuter

150 g okokta röda linser
1 aubergine
½ vitkålshuvud
1 rödlök
1 vitlöksklyfta
75 g chèvreost
olivolja
smör
salt & svartpeppar


Sätt ugnen på 225 grader. Koka de röda linserna i ca tio minuter i dubbla mängden vatten och lite salt. Finhacka både röd- och vitlök och fräs lätt i het olivolja. Strimla vitkålen och lägg den i pannan och fräs i ytterligare några minuter - salta och peppra! Skiva auberginen på längden i sex skivor. Blanda de färdigkokta linserna med löken och vitkålen. Smöra en ugnsfast form lätt och lägg tre aubergineskivor som botten i formen. Bre ut hälfen av linsröran och täck med ytterligare tre skivor aubergine. Lägg ut resten av linsröran och smula sedan över chèvreosten. Ställ in i mitten av ugnen och låt stå där i ungefär 30 minuter. Gör under tiden en sallad efter eget tycke och smak!

Hirssallad med stekt lax

Omega 3 är en essensiell fettsyra, vilket innebär att vi måste tillföra den med kosten - kroppen kan inte själv tillverka den. Väl i kroppen har omega 3 positiva hälsoeffekter på hjärta och blodkärl, och kan därför förebygga sjukdomar rörande dessa, men även på det menatala genom motverkan av depressioner. Omega 3 säg nämligen kunna öka mängden serotonin i hjärnan, en "må bra-substans". Inte nog med detta; denna fenomenala fettsyra är även bra för utsidan - och vem vill inte ge en extra kick till hud, naglar och hår? Linfrön, avokado och fet fisk är de mest kända livsmedlen med höga halter omega 3, och dessa bör ätas regelbundet i en varierad kost. I onsdags bjöd jag min kropp på en riktig omega 3-kick; både lax och avokado, och dessutom provade jag hirs för första gången. Det är ett sädesslag som används som ersättning mot tillexempel ris, och är rikt på mineraler och kisel. Kanongott!

Hirssallad med stekt lax
1 portion, 30 minuter

50 g hirs
1 laxfilé
1 avokado
1 tomat
pumpakärnor
keso
olivolja
salt & peppar


Koka hirsen på svag värme i 10 minuter - proportionerna är en del hirs till två delar vatten. Låt sedan detta stå och dra i ytterligare 15 minuter. Krydda laxen med salt och peppar och stek den några minuter på varje sida i lite upphettad olivolja. Skär både avokadon och tomaten i bitar, blanda med hirsen och lite olivolja och lägg sedan upp tillsammans med laxen. Toppa med lite pumpakärnor och en klick keso!

Blodpudding med c-vitaminsallad

Att järn är en viktig mineral för kroppen är känt för de flesta. Färre vet kanske att järnet bland annat har som funktion att transportera syre i kroppen, och därför är väldigt viktigt att inte lida brist på - vare sig du idrottar eller inte! Värt att tänka på är dock att tjejer som tränar mycket ofta inte tillgodoser kroppens behov av järn, och alltså bör tänka på att äta järnrik mat, så som blodpudding och leverpastej, regelbundet - och att komponera dessa måltider på rätt sätt! Som liten drack vi alltid mjölk till blodpudding - det hörde ihop! Detta är dock inte det mest optimala, då mjölk är ett av de ämnen som hämmar kroppens förmåga att ta upp järn från kosten. Andra livsmedel med liknande funktion är bland annat ägg, fullkornsprodukter, te kaffe och mjölkchoklad. Ägg och fullkornsprodukter innehåller i sig självt järn, och gör därför inte lika betydande skillnad, men bör ändå undvikas i en och samma måltid. Det finns även livsmedel som gynnar kroppens järnupptag, c-vitaminrika produkter speciellt. Därför borde jag som liten druckit ett glas apelsinjuice till min blodpudding istället - även om det inte passar lika bra! Men det går att kombinera järnrika livsmedel med c-vitamintäta - min middag idag, efter ett hårt steppass, är ett mycket välsmakande exempel på det, även om fullkornssmörgåsarna fanns där också. En med leverpastej dock, så det är nog förlåtet!

Blodpudding med c-vitaminsallad
1 portion, 15 minuter

200 g blodpudding utan tillsatt socker
1 morot
1 apelsin
grönsallad
russin
valnötter
smör

smörgåsar på surdegsbröd


Smält en klick smör i en stekpanna och skär blodpuddingen i skivor om cirka ½ centimeter. Lägg skivorna i pannan och håll värmen på en medelnivå. Stek några minuter på varje sida. Riv moroten grovt och skär apelsinen i bitar. Hacka valnötterna och blanda med apelsinbitarna, morotsrivet, russin och grovt rivna salladsblad. Gör i ordning smörgåsarna med valfritt pålägg medan blodpuddingen blir färdigstekt i pannan, och lägg sedan upp på en stor tallrik.

Dinkelotto med vita bönor och italienska smaker

En nyttigare, och fruktansvärt god, variant av en krämig risotto får man genom att istället för arborioris använda sig av heldinkel! Jag valde att även dra ner på mängden parmesanost, och bara ha den för smaksättningens skull - då behövs det inga mängder! Vita bönor är neutralt och passar jättebra till, ger proteiner, fibrer och mättnadskänsla; en hälsosammare italiensk rätt, helt enkelt! Förresten; jag älskar färsk basilika!

Dinkelotto med vita bönor och italienska smaker
2 portioner, 30 minuter

2 dl heldinkel
4 dl grönsaksbuljong
½ röd lök
6 körsbärstomater
8 svarta oliver
basilika
parmesanost
olivolja
salt
peppar


Koka upp grönsaksbuljongen och håll den sedan varm på en separat platta under hela tillagningen. Hacka löken och fräs den lätt i het olivolja i en kastrull. Häll i dinkelkornen och fräs ytterligare några minuter, men dra ner värmen till medel. Hacka basilika grovt och lägg i kastrullen. Koka nu dinkelkornen på samma vis som risotto tillagas; lite buljong i taget - fyll på med ny när den tidigare absorberats, och rör om ibland. När det bara är lite buljong kvar i den separata kastrullen: provsmaka och känn av konsistensen på dinkelkornen. Det ska vara tuggmotstånd, men de ska inte vara hårda. Tillsätt mer buljong om det behövs och smaka av med salt och peppar. Blanda i de vita bönorna och riv över parmesanost - mest för smaksättning, men konsistensen ska bli lite krämigare. Halvera tomaterna och oliverna och rör ned dem i kastrullen. Servera i stora tallrikar, garnera eventuellt med ytterligare lite parmesan i hyvlad form och basilikablad.

Kycklinggryta med fänkål, apelsin och saffran

Det var nästan lite julstämning i köket ikväll när jag förbredde middagen; en härlig doftblandning av apelsin och saffran var orsaken till detta! Kycklingrätter med apelsin är både jag och mamma svaga för, men den här, från ett nummer av Laga lätt, har jag inte provat förut. Det står att det ska serveras med surdegsbröd, vilket var en bidragande orsak till idag blev dagen då receptet testades, då dagen ägnats åt just surdegsbakning. Om du inte har ett mättande och gott bröd till krävs det nog ris, eller kanske matvete - som ensamrätt blir grytan inte en fullgod rätt ur mättnadssynpunkt!

Kycklinggryta med fänkål, apelsin och saffran
2 portioner, 60 minuter

2 kycklingfiléer
2 vitlöksklyftor
1 fänkål
1 apelsin
½ g saffran
2 lagerblad
½ hönsbuljongtärning
2 dl vatten
1 burk hela tomater
chilikrydda
timjan
salt
peppar
olivolja

surdegsbröd


Dela kycklingfiléerna i stora bitar och stek hastigt i olja tills de fått en gyllenbrun färg - smaksätt med salt och peppar. Ta sedan undan kycklingen och torka ur pannan. Häll i en skvätt ny olivolja och hetta upp. Fräs hackad vitlök och strimlad fänkål tills de får lite färg, men inte bränns! Lägg i kycklingen och tillsätt då även rivet skal och pressad saft från apelsinen, de konserverade tomaterna, lagerbladen och vattnet. Smula över buljongtärningen, tillsätt saffran och smaka av med timjan, chilipulver, salt och peppar och rör sedan om så att allt blandas väl. Låt sedan allt puttra under lock på svag värme i närmare 40 minuter. Servera helst med ett gott och matigt surdegsbröd som suger upp såsen, annars med ris, matvete eller liknande.

Neutralt surdegsbröd i långpanna

Någon gång ska ju vara den första, och idag blev jag av med min surdegsbrödsoskuld! Jag satte en surdegsstart av råg enligt Satå kvarns recept för drygt två veckor sedan, och idag var stunden kommen! Det tog väldigt lång tid, och blev lite konstigt - men trots det väldigt gott! Det är bara att prova sig fram, men det dröjer nog innan jag ger mig på ett surdegsbak igen.

Neutalt surdegsbröd i långpanna
16 bitar, ungefär ett dygn

5 dl kokande vatten
2 dl matvete
1 dl rågkross
2 dl havregryn

1 dl surdegsstart
2 dl vatten
1 dl rågmjöl

5 dl vatten
1 msk honung
3 tsk salt
2 dl dinkelskikt
2 dl rågmjöl
4 dl grahamsmjöl
5 dl vetemjöl

Kväll dag ett: Mät upp matvete, havregryn och rågkross i en bunke, slå över kokande vatten och rör om. Låt detta stå över natten under lock. I en kastrull mäter du upp surdegen, vattnet och rågmjölet, och låter även detta stå under lock över natten. Det är dock viktigt att det är rumstemperatur på max 20 grader.

Förmiddag dag två: Ta fram en stor bunke och blanda innehållet från de båda kärlen som stått över natten i det. Tillsätt även 5 dl vatten, honungen, saltet, dinkelskiktet, råg-, grahams- och vetemjölet och blanda om. Bearbeta den kladdiga degen noggrant under en lång tid; gärna uppåt 15 minuter om du jobbar för hand. Låt sedan degen jäsa övertäckt i 2 timmar, innan den får jäsa ytterligare 4-5 timmar i kylskåp, fast under folie. Smörj en långpanna och bre ut degen med en degskrapa, även känd som slickepott. Sätt ugnen på 225 grader och låt degen jäsa under en bakduk under tiden som värmen i ugnen uppnås. Grädda sedan längst ner i ugnen i 30-40 minuter. Ta ut långpannan och dela med en rejäl kniv i 16 bitar, eller annat önskat antal.

Asiatisk tofu- och bönwok

Asiatiska woker har jag nästan förätit mig på,och därav förkommer de allt mer sällan, liksom alla andra nudelrätter. Ett paket marinerad tofu skulle dock tillagas idag, och då kände jag ändå att det var dags igen! Inga nudlar, konsitga såser eller krossade jordnötter - då var det ju inget större fel på en wok iallafall! Stora smaskiga tofubitar med asiatiska kryddor var en riktig kick, såhär en lite småmulen dag när skolstarten och vardagen närmar sig med läskigt stora steg.

Asiatisk tofu- och bönwok
2 portioner, 20 minuter

300 g marinerad tofu
75 g sockerärtor
1 burk förkokta borlottibönor
olivolja
salladsblad
1-2 msk japansk soja
1 vitlöksklyfta
kryddblandning wasabi and sesame
färsk ingefära
sesamfrön
salt


Koka upp lättsaltat vatten och koka sockerärtorna på medelvärme i ungefär 10 minuter, tills de börjat mjukna. Hetta upp olivolja i en stor panna. Skär tofun i stora bitar; jag skar 22 bitar av en bit på 300g, alltså 1-1½ cm på varje ledd. Lägg tofun i pannan och ge den en lätt gyllenbrun färg. Tillsätt sockerärtorna och borlottibönorna, pressa över vitlöksklyftan och rör i den japanska sojan. Smaksätt med wasabi and sesame, färskriven ingefära och salt efter egna preferenser - lite i taget! Lägg upp och toppa med en nypa sesamfrön.

Pasta med ricottafärs

För en tid sedan impulsköpte jag ett paket ricottaost när jag var på Ica - jag tycker att jag har sett det i massor med recept men aldrig haft det hemma. Sedan har det där paketet blivit stående och börjat närma sig sitt utgångsdatum. Igår tog jag tag i det. Det kanske fungerar att ha det med köttfärs, ungefär som köttfärssås? Och visst gick det allderles utmärkt! Italienska smaker med vitlök, basilika och tomat serverat med en god pasta är verkligen att rekomendera. Ricottaost kan alltså inte bara användas med spenat, vilket är det allra vanligaste!

Pasta med ricottafärs
3 portioner, 30 min

3 portioner pasta
300 g nötfärs
1 röd lök
1 vitlöksklyfta
3 tomater
150 g ricottaost
2 msk balsamvinäger
salt & peppar
massor med färsk basilika
olivolja


Finhacka den röda och den vita löken och fräs den lätt i lite olivolja. Tillsätt köttfärsen och bryn den tills den får en fin färg. Vänd då ner ricottaosten och blanda om ordentligt. Skär tomaterna i klyftor och lägg i dem, liksom grovhackad eller riven basilika. Rör ner balsamvinäger och smaksätt med salt och peppar. Lått detta sjuda på svag värme medan pastan kokas - al dente föredrar jag den. Servera pasta och ricottafärs, rör om på tallriken, garnera med basilika och njut!

Ännu ett besök på Överjärva gård

Med besök från Hallsberg, i form av mors barndomsvän Margareta, tog vi oss igår till Överjärva gård för en lunch ute i de friska vindarna. För blåste gjorde det! Salladsbladen flög all världens väg, och ibland var det nästan svårt att föra ett samtal - men det gjorde inte lunchen mindre god! Alla bestämde vi oss för en pastasallad med kyckling och pesto, och det första jag konstaterade var att uppläggning, det kan dem! Allt såg väldigt gott ut, även om den där melonskivan envisas med att finnas där. Tyvärr blev jag lite besviken den här gången. Personligen är kall mat ingenting jag uppskattar; sallader med bulgur, pasta, potatis och likanande ska, enligt mitt tycke och min smak, vara varma eller ljumma - inte kalla! Det här blev dubbelt fel; förutom att pastan var kyld så var även kycklingen, som för övrigt var överdrivet smaksatt med någon sötsliskig marinad, kall. Nej, kallt kött är inte min melodi - så länge det inte rör sig om fisk eller smörgåspålägg. Annars var smaken på pestopastan, och salladen, väldigt god, men jag hade föredagit den ljummen - och utan den där läskiga kycklingmarinaden. Dessutom dröp rätten av olja; inte heller det ger några pluspoäng i min värld!


Trots denna miss är jag mycket förtjust i Överjärva gård med dess lantlig, mysiga småbyggnader, fårhagar och avskildhet. Ebba fann nya kompisar i en drös småbarn som tyckte att hon var fullkomligt bedårande - och vem gör inte det?! Dessutom fortsätter caféet samla poäng på sitt goda ekologiska kaffe, där obegränsat med påtår ingår och kaffet dessutom serveras i generösa muggar - i like it!

Bröd med valnötter, banan och russin

Ett bröd som går att variera på tusen sätt, går snabbt att svänga ihop, inte behöver jäsa och som ger minimalt med disk - det måste ju vara perfekt? Jo, det tycker jag faktiskt att det är! En limpa på bikarbonat är det jag pratar om, och det är en sådan jag precis har tagit ur ugnen. Jag försöker prova nya varianter varje gång, och här kommer receptet på det jag serverar som frukostbröd de närmaste dagarna:

Bröd med valnötter, banan och russin
1 bröd, 1 timme och 10 minuter

4 dl fullkornsvetemjöl
2 dl rågmjöl
2 tsk bikarbonat
1 tsk salt
1 dl vetekross
2 msk honung
1 dl kesella lätt
4 dl naturell lättyoghurt
1 dl valnötter
1 banan
1 dl russin
smör
havregryn
solrosfrön

Sätt ugnen på 175 grader. Mosa bananen i botten av en bunke. Hacka valnötterna och blanda dem med bananen och tillsätt samtidigt kesellan, honungen och yoghurten. Blanda i russinen och rör om ordentligt. Häll i fullkornsvete- och rågmjöl, vetekross, salt och bikarbonat och blanda väl.


Wasabikryddad lax med krämiga sojabönor

Färdigkokta bönor i all ära, men att blötlägga och koka upp själv är det något visst med ändå. Det känns nyttigare, det smakar godare, och framför allt är det billigare! Redan igår kväll började jag blötlägga mina bönor, så det tar sin lilla tid, men i receptanvisningarna utgår jag från färdigkokta bönor - och då är det här en riktig snabbrätt! Jag fick även tillfälle att använda min favoritkryddblandning; Santa marias Wasabi and sesame. Den är speciell, och bör bara tas fram någon gång ibland för att inte tjatas ut. Ikväll var ett sådant iblandtillfälle, och den passar så bra till lax!

Wasabikryddad lax med krämiga sojabönor
1 portion, 20 minuter

1 laxfilée
wasabi and sesame - krydda
1½ - 2 dl kokta sojabönor (vad jag fick ut av 50g okokta)
1 dl naturell sojayoghurt
½ lime
3 salladsblad
10 cm gurka
körsbärstomater


Sätt ugnen på 200 grader. Lägg laxfiléen på en smord plåt och täck ovansidan med wasabi- och sesamkryddan. Ugnsbaka sedan i mitten av ugnen i ungefär 15 minuter. Halvera körsbärstomaterna, tärna gurkan grovt och riv isär salladsbladen; blanda ihop till en sallad och smaksätt eventuellt med flingsalt. Blanda sojabönorna med yoghurten, riv i skalet och pressa juicen från limen, och rör om. Servera laxen med sojabönorna och salladen.

Pasta med kokta grönsaker

God pasta och grönsaker i massor - där har ni min lunch! Grönsaker i sig, utan massor med smaksättningar, kryddor, röror och olika tillsgningsmetoder är helt klart underskattat. Idag plockade jag fram lite vad jag hittade i såväl kyl som frys, kokade, blandade med pasta - al dente såklart - och toppade med lite fetaost, för sältans skull, och blav glatt överraskad. Tänk att den fantastiska fetaosten kan gå så bra med våra allra svenskaste morötter, och brysselkål - det trodde jag faktiskt inte!

Pasta med kokta grönsaker
1 portion, 20 minuter

1 portion pasta
10 brysselkål
75 g sockerärtor
125 g broccoli
20 g fetaost
1 morot
½ gul paprika
salt


Börja med att tillaga de eventuellt frysta grönsakerna - är de köpta frysta står det på förpackningen hur de bäst tillsagas! Koka annars de färska grönsakerna, moroten skuren i slantar och broccolin i småbuketter, i lättsaltat vatten i 10 - 15 minuter, de ska mjukna något. Koka pastan under tiden - den ska som sagt vara al dente! Blanda alla grönsaker med pastan, smula över fetaosten, salta och rör om.

Spaghetti med vitlöksköttbullar i tomatsås

Ljuvliga dofter av köttbullar, vitlök och tomat fyllde vårt hem igårkväll. Efter ett skönt träningspass på gymmet, och cykling i hällregn, var jag sugen på en riktig klassiker; spaghetti med köttbullar! Den här varianten har jag aldrig gjort förut, när bullarna fick sjuda i tomatsås i slutet - och det blev kanon! En smaksättning med kardemumma var till en början lite ovant, men redan efter andra tuggan var jag frälst - det var fantastiskt gott!

Spaghetti med vitlöksköttbullar i tomatsås
2 portioner, 40 minuter

2 portioner spaghetti
275 g nötfärs
2 stora vitlöksklyftor
1 burk krossade tomater
½ msk honung
2 kvistar färsk rosmarin
1 tsk kardemumma
1 tsk torkad timjan
1 tsk salt
1 tsk cayennepeppar
svartpeppar
smör
salt

Blanda köttfärsen med en pressad vitlöksklyfta, timjan, salt, cayenne- och svartpeppar och forma till köttbullar - jag gjode tolv stycken, vilket blev en lagom storlek. Smält lite smör i en stor stekpanna och stek köttbullarna tills de får en lagom fin färg. Häll under tiden upp de krossade tomaterna i en kastrull tillsammans med grovklippta rosmarinkvistar, lite salt och honungen och värm upp den på medelvärme. Sätt på pastavattnet. När köttbullarna fått färg: häll över tomatsåsen, rör om, sänk värmen rejält och låt sjuda under lock under tiden som spaghettin kokar sig al dente. Lägg upp spaghetting i stora, djupa tallrikar, häll över tomatsåsen och toppa med köttbullarna.

 


Matvetesallad med tonfisk och vita bönor

Enkla och snabba sallader är något av det jag är bäst på - och jag älskar att prova nya kombinationer. Idag utsatte jag mamma för ett av mina senaste infall; en tonfisksallad med en bas på matvete och små vita bönor från Saltå kvarn. Fruktansvärt enkelt, och gott blev det också!

Matvetesallad med tonfisk och vita bönor
2 portioner, 20 minuter

1 dl okokt matvete
1 burk tonfisk i vatten
1 burk små vita bönor
1 avokado
körsbärstomater
grönsallad
olivolja
salt

crema di balsamico


Koka upp knappt två deciliter vatten, tillsätt en nypa salt och häll i matvetet. Låt detta koka på svag värme, under lock, i 15 minuter. Dela tonfisken i mindre bitar med en gaffel, skär avokadon i småbitar och riv salladsbladen grovt. Skölj bönorna i kallt vatten och blanda allt i en stor skål. Lägg upp på tallrikar och toppa med halverade körsbärstomater och salt, och ringla över lite olivolja och crema di balsamico.

Kyckling- och grönsakssoppa

Med buljong och grönsaker som bas kan en soppa varieras på hur många olika sätt som helst. Ikväll sörplade vi kycklingsoppa, och mumsade nybakad foccacia till det! En värmade soppa behövdes egentligen inte denna sommarkväll, men oj vad gott det var - ett recept att spara till höstens lite regnruskiga kvällar om inte annat. Få ingredienser är en fördel, och ger inte mindre smak för det!

Kyckling- och grönsakssoppa
3 portioner, 15 minuter

300 g kyckling
½ purjolök
1 röd paprika
½  zucchini
1 liter kokande vatten
2 hönsbuljongtärningar
svartpeppar
olivolja


Koka upp vattnet och blanda i buljongtärningarna - ställ undan tills vidare. Använd en stor kastrull, och hetta upp lite olivolja i den. Stek kycklingen, tills den får fin färg, tillsammans med nedskuren purjolök. Tillsätt paprika och zucchini, i grova bitar, och buljongen, krydda med svartpeppar, och låt koka på medelvärme i ungefär sju - åtta minuter. Servera med ett gott matbröd!

Dinkelfoccacia med rosmarin och körsbärstomater

Nybakat bröd som tillbehöt sätter guldkant på vilken middag som helst. Till kvällens kycklingsoppa bakade jag dessa minifoccacior - vilken succé! Det lite tråkiga är att det tar sin lilla tid, med två jäsperioder, då soppa ofta tas till då tiden och/eller orken är knapp. Men, om tiden finns så är det ju kanon! Det är ju inte så mycket arbetstid, utan mest jästid, som ska planeras in!

Dinkelfoccacia med rosmarin och körsbärstomater
3 portionsbröd, 1½ timme

17 g jäst (1/3 paket)
1½ dl ljummet vatten
½ msk salt
1 msk honung
1/4 dl olivolja
2 dl dinkelmjöl
1½ dl vetemjöl
6 körsbärstomater
färsk rosmarin
olivolja & flingsalt till utbakning


Smula jästen i en bunke med ljummet vatten, olivolja salt och honung och rör runt tills smulorna har löst sig. Blanda i vete- och dinkelmjöl och låt degen jäsa under en duk i 35 minuter. Olja in en plåt, strö över lite flingsalt och baka ut tre bröd på den, cirka 1-2 centimeter tjocka. Lägg över bakduken och låt jäsa ytterligare 30 minuter, och sätt samtidigt ugnen på 200 grader. Gör små hål i degen med fingrarna, stoppa ner tomaterna i några av dem, tryck ned delade rosmarinkvistar en bit och ringla över lite olivolja. Strö över lite flingsalt och grädda i mitten av ugnen i 11-12 minuter. Ta ut, och servera medan de är varma!

Svamp- och rosmarinomelett med röda linser

Omeletten måste ju vara den mest klassiska lunchmaten alla kategorier; snabbt och lätt. Men egentligen, hur bra är det? Lite ägg, mjölk och kryddor - det kan man väl inte stå sig på? Inte jag iallafall! Mina omeletter är matiga, och har alltid tillbehör, och jag gör mitt bästa för att komma på nya varianter. Som sagt, det är ju inte en såpass populär lunchrätt utan anledning - tid är en bristvara i lunchtider! Nu är det sommar och jag har lite mer tid, tid för att experimentera och göra allt från grunden, koka linserna och göra en lyxomelett som inte vändsteks, till exempel.

Svamp- och rosmarinomelett med röda linser
1 portion, 20 minuter

1 dl okokta röda linser
2 ägg
1 dl sojamjölk
50 g svamp, jag hade champinjoner och kantareller
20 g fetaost
3 körsbärstomater
2 kvistar färsk rosmarin
1 näve ruccola
salt & svartpeppar
smör

Knäck äggen i en bunke, häll i mjölken, salt och peppar och rör om kraftigt med en ballongvisp tills bubblor uppstår. Ställ åt sidan en stund. Smält en klick smör i en stekpanna och stek de hela svamparna, eller eventuellt halverade om de är väldigt stora! Lägg även i grovhackade rosmarinkvistar. När svampen fått en lätt gyllene färg lägger du stekpannans innehåll åt sidan, lägger i en ny klick smör och slår i omelettsmeten - håll plattvärmen på låg till medel. Mät upp linser och vatten i en kastrull, salta lätt och koka under lock på svag värme i knappt tio minuter. När omeletten börjat stelna i botten: halvera körsbärstomaterna och lägg i dem tilsammans med den smörstekta svampen. När även ovanskiktet av omeletten börjat stena: smula över fetaosten. När linserna kokat klart häller du av vattnet och blandar med ruccolan och serverar med den nu färdiga omeletten.

Biff med råstekta rotfrukter

Min vän bordsgrillen fick komma ut ur skåpet och lufta sig idag. Till middag vankades biff, och då finns det ingen bättre än han! Råstekt potatis fick jag ett fruktansvärt sug efter för några dagar sedan, och idag gjorde jag slag i saken, men valde att göra en variant genom att även använda sötpotatis och morötter. Det var även dags att provsmaka min svartvinbärschutney tyckte jag - och den var rysligt god, även om jag tror att den gör sig minst lika bra till kyckling! Chutneyn går säkert finfint att byta ut mot någon form av gelé också, vilket kanske är vanligare att ha hemma i kylskåpet. En enkel sallad fick jag ihop också, lite lagom fräscht vid sidan av en biff sådär.

Biff med råstekta rotfrukter
3 portioner, 30 minuter

3 utskurna biffar nötkött
2 stora potatisar
1 sötpotatis
1 morot
1 tomat
½ broccolihuvud
grön och röd sallad
ruccola
olivolja
salt & svartpeppar
smör
svartvinbärschutney


Pensla biffarna med olivolja, salta och peppra ordenligt och låt dem sedan stå och dra ett tag. Skala och skär rotfrukterna i tunna skivor och stek dem i smör. Koka nedskuren broccoli mjuk i saltat vatten, några minuter sådär. skär tomaten i grova bitar, blanda med salladsbladen och ruccolan samt broccolin, efter att den har svalnat något. Stek biffarna, hur mycket är upp till var och en, eller grilla dem. Servera med en klick svartvinbärschutney.

Blodpudding med bön- och quinoasallad

Efter både övningskörning och hundklippning, samt tre avverkade djuraffärer i jakt på en pälskarde, var behovet av en snabb lunch stor! Vilken tur att jag någon gång i affären förutsåg detta och slängde ner ett paket blodpudding i korgen, Geas utan tillsatt socker såklart, den sockrade varianten, alltså den vanliga, smakar ju ingenting annat än just socker! Jag tycker om blodpudding, och det är rikt på både järn och proteiner, även om kolhydraterna har överhand. Som komplement svängde jag ihop en sallad av kidneybönor, quinoa, lite grönt och toppade med russin - mumma säger jag!

Blodpudding med bön- och quinoasallad
3 portioner, 20 minuter

1 paket blodpudding utan tillsatt socker (425g)
1 burk färdigkokta kidneybönor (420 g)
1 dl okokt quinoa
5 cm gurka
1 dl russin
ruccola
grönsallad
smör
salt
olivolja


Koka quinoan enligt vad som står skrivet på förpackningen - vanligtvis 20 minuter på låg värme under lock. Skär blodpuddingen i skivor, cirka ½ centimeter tjocka och stek dem ordentligt i smör. Blanda den färdigkokta quinoan med kidneybönorna, grovhackad sallad, russin, ruccola och fintärnad gurka. Salta lätt, häll öven en lite skvett olivolja och servera!

En helt ny hund

Som  bekant fäller inte lagotton sin päls - vilket är en egenskap som matte uppskattar grovt hos Ebba! Det innebär ju å andra sidan en hel del skötsel - bland annat klippning. Jag har verkligen älskat den långa, lite smålockiga valppälsen som växte sig allt längre och längre. Den var oemotståldlig i alla lägen, inte minst när det blåste ute. Nu är den borta. Mellan tolv och ett idag blev Ebba en ny hund. Hon ser ut som en vuxen lagotto, det är helt sjukt! Jag känner verkligen inte igen henne, hon är verkligen som förbytt. Vi var hos en dam i Sollentuna med hundfrisering i ett litet hus på gården. En väldigt speciell människa vill jag säga - men duktig var hon. För att inte tala om hur duktig Ebba var! Hon var stilla och tyst och väldigt medgörlig, till och med klippare Karin var imponerad och förvånad över hennes fina uppträdande - då blev matte stolt! Pälsen föll i stora högar, och till slut låg det mer Ebba på klippborde och på golvet runt omking än vad som fanns i andra änden av kopplet jag höll i - kändes det som! Enligt Karin kommer Ebba även att få en lockig päls om några dagar, då jag kardat och tovat ut pälsen, samt givit henne ett redigt bad! Det blir ännu en intressant utveckling på pälsfronten. Dyrt var det dock; 600 kronor gick kalaset på - i fortsättningen är det jag som leker frisör när det blir dags, hur resultatet än blir!

Älskade steppass!

Svetten rinner, musiken dunkar, fötter och benmuskler värker, blodet och endorfinerna rusar i kroppen - det är step, och det är underbart! När jag gick på en klass för första gången i början av sommaren var det för att utmana mig själv och min urusla koordinationsförmåga - och jag fann en ny kärlek inom träningen. Huvudet värker, det också, efter ett pass - eftersom det krävs så mycket för att hålla koreografin i huvudet, och benen skakar - det är en fantastisk känsla. Jag blir alltid på bra humör av att träna; när jag går ut ur gymmet, eller kommer hem efter en löprunda, då är jag på topp! Men när jag kliver ur gruppträningssalen efter ett steppass - då är jag oövervinnerlig. Efter en skön dusch, torra kläder och med en precis lagom gulgrön banan i handen känns livet som allra härligast! Nog känns det inte jätteskönt i benen när jag sätter mig på cykeln för att trampa hemmåt, men jag tänker på vilken skön träningsvärk jag kommer ha i rumpan och vaderna de närmaste dagarna och ler åt det. Jag är en träningstjej, det går inte att komma ifrån, och jag njuter av träningsvärk - all träningsvärk! De här passen kommer försvinna och jag kommer minnas dem tillsammans med sommaren 2009 - och jag kommer sakna dem! Kan jag inte flytta dem, och min instruktör, till Uppsala?

 


En tur till Örebro

I Örebro har jag både mormor och morfar, på skilda håll. Ofta från jag dåligt samvete över att jag inte är där tillräckligt ofta, men ändå blir det långt mellan gångerna. Tidigare har handbollen haft en stor del i detta; de mycket få helgerna då jag inte haft match har jag verkligen velat vara hemma! Men nu då, när handbollen inte finns längre - vad är det som gör att jag inte åker oftare för det? Jag vet faktiskt inte - jag borde väl ha fått loss otroligt mycket tid jämfört med förut? I helgen åkte vi iväg alla fyra; mamma, bror, Ebba och jag. Örebro var destinationen, och det kändes riktigt skönt att kunna knyta upp den där samvetsknuten i magen en aning. Att vara i Örebro, och hälsa på mormor, morfar, och hans fru Inga, tycker jag verkligen om - det är det inget snack om, så det är inte det som har hindrat mig. Staden trivs jag också i - den känner jag mig nästan lika hemma i som i Stockholm. De gatorna har jag gått runt på sen jag var strax över tio år, ensam, och jag hittar lika bra där som hemma - nästan som en andra hemstad.


På vägen ner stannade vi för lunch i Enköping, och besökte Hamnmagasinen, vilket var ett mycket bra val! Sedan fortsatte vi mot vårt mål, och landade så småningom i morfars trädgård i ett soligt Adolfsberg. Ebba och jag tog oss ut i skogen för att sträcka på benen efter resan, och jag blev lite lätt nostalgisk. När jag var yngre gick jag de stigarna med morgar och Ingas tidigare hund, Molly, och nu gick jag samma vägar med min Ebba - det var riktigt mysigt! Vi avnjöt en god middag i kvällssolen, och så småningom dukades det fram fika. Jag hade med mig ett bidrag i form av hallongrottor, både med röda och gula hallon, vilka det var rätt stark åtgång på!

Efter nattens sömn var hunden och jag ute och motionerade oss i skogen igen. Vi hälsade på hästar, vilket Ebba aldrig gjort förut. Hon såg ut att ha respektför dem - minst sagt! Så småningom tog vi oss in till Örebro för att äta lunch och hamnade på Naturens hus. Där satt vi länge och väl och njöt av både mat, sol, kaffe och ljumma vindar, innan mamma, Leonard och jag svängde förbi mormor för en snabbvisit. Mormor och jag står varandra väldigt nära, vill jag påstå - hon är nog en av mina bästa vänner och jag känner att jag kan prata med henne om vad som helst, om det skulle behövas. Ändå blir det lätt missförstånd, och vi är nog allt för lika på många sätt för att kunna tillbringa allt för långa stunder tillsammans. Men att hälsa på igår var skönt, och jag känner att jag redan längtar efter julen - högtiden då mormor kommer och bor hos oss, det hör till!

Naturens hus


Naturens hus är en liten oas i utkanten av centrala Örebro, precis vid Svartåns utlopp i Hjälmaren. Förutom en naturskola finns här en servering med en underbar uteplats vid en konstgjord damm. Allting är nybyggt och toppfräscht - såväl inredning som mat! Medan änderna glatt plaskade i vattnet och varma vindar drog förbi oss avnjöt vi riktigt goda rätter. Av de tre som fanns att välja bland fanns två rätter representerade på vårt bord; rostbiff med krämig potatissallad och lökchutney och poscherad tilapia med rotfrukter i saffransbuljong. Jag provade fisken, och den var väldigt god! Det var länge sedan jag åt saffran - det måste jag laga någonting med snart känner jag, den smaken är inte att förakta! För den hungriga skulle kanske portionen varit i minska laget, men för mig, och med tanke på värmen, var det allderles lagom. Dessutom fanns ett lätt salladsbord och bröd, om än ett inte allt för uppseendeväckade ett, att tillgå. Övriga högg in på rostbiffen, och av deras utlåtanden att dömma var den också väldigt lyckad, om än mäktig! Morfar var extra förtjust i lökchutneyn, medan bror tyckte att potatissalladen var för krämig. Kaffet ingick inte, så där blev det lite minuspoäng. Antalet rätter var inte heller så imponerande, men det fanns även tre olika smörgåsar och en del bakverk att prova på om så önskades! Ett besök rekomenderar jag, för den som har vägarna förbi Örebro, men inte kanske främst på grund av maten - även om den var väldigt bra - utan för miljön. Som sagt, det är en riktig oas! Lugnt, skönt och vackert - och riktigt lyxigt kändes det! Inomhus fanns det ännu fler sittmöjligheter, och en öppen spis för mörkare kvällar senare på året. Det kan jag tänka mig är en riktig höjdare!



Hamnmagasinen

Vid Enköpings hamn ligger ett rött trähus, ett gammalt magasin, vilket idag fungerar som såval galleri och hantverksbod som restaurang, café och glassbod. Här gjorde vi ett lunchstopp på vår väg till Örebro mamma, lillebror och jag. Den skål med oskalader räkor som jag avnjöt, tillsammans med en bit bröd och aioli, var allderles förträfflig denna varma sommardag vid vattnet, där nya segelbåtar gled in och glada människor satt och njöt i solen. Brödet var ingenting särskillt, och aioli är inte riktigt min grej - men lite doppande blev det, och räkorna var utsökta precis som de var! I övrigt erbjöds matigare smörgåsar, som den räksomörgås som mamma tog, och lite mer mättande maträtter - brors val av köttfärsenchiladas är ett exempel på det. Även kakor och bakverk fanns att frossa i! Inte bara jag var stornöjd; lilla mamma hälsar att det var den godaste räkmacka hon ätit - hon skulle kunna åka till Enköping bara för att få äta den igen! Gott om plats och trevlig stämning, men rätt svårt att hitta! Vi visste vart det låg tack vare att mamma varit där tidigare, men för en ovetande turist på genomfart är det stört omöjligt att komma dit. Håll utkik efter hamnen!

I galleriet fanns gott om smycken av olika slag, färg och form - i en helt klart överkomlig prisklass. Även en del livsmedel, såsom vinäger och kryddor, ingick i utbudet. Sjöboden hade en hel del prylar till båten, och av den anledningen gick jag inte längre än till tröskeln - den delen av magasinet får någon annan utforska! Till sist fanns hantverksboden. I den fann vi stenar och smycken av olika slag, men även en del träarbeten. Lite egna saker, men helt klart värt ett besök!

Råg- och dinkelbröd med linfrön

Jag är inne i en period då jag provar mig fram bland mjölsorter och smaksättningar i jakten på det perfekta, enkla frukostbrödet. Personligen attraheras jag främst av portionsbröd, då dessa är enkla att frysa och tina vid behov, ta med sig som färdigasmörgåsar och så ser det så mysigt ut med frallformen! Igårkväll gjorde jag ett försök med dinkel, råg och linfrön. Resultatet provsmakades nu på morgonen, och jag är riktigt nöjd! Lagom grovt, en neutral smak som går bra med såväl ost, keso, marmelad, leverpastej, grönsaker eller skinka - variationsmöjligheterna är många! Linfröna ger en låte smånötig karaktär - och är bra för magen, en perfekt start på dagen!

Råg- och dinkelbröd med linfrön
12 bröd, 2½ timme

6 dl dinkelskikt
4½ dl rågmjöl
½ dl krossat linför
50 g jäst
5 dl fingervarmt vatten
2 tsk salt


Smula ner jästen i en väl tilltagen bunke och slå över vattnet. Rör runt ordentligt med en träslev tills jästen har löst sig helt och blanda sedan i salt, linför, dinkelskikt och rågmjöl. Bearbeta degen ordentligt och låt den sedan jäsa under en duk i 60 minuter. Sätt ugnen på 200 grader. Baka ut bröden. Jag gjorde en platta och skar ut tolv bitar för att få lite fyrkantigare bröd den här gången! Lägg dem på en smord plåt och lägg över bakduken igen, och låt jäsa i 45 minuter. Grädda sedan längst ner i ugnen i 30 minuter. Låt bröden svalna i en bakduk.

Fruktig kycklingsallad med bulgur

Det var i Saltå kvarns bok, Smaker från Saltå kvar, som jag fann recepte till kvällens middag. Den blev väldigt uppskattad här hemma, gick fort och var väldigt sommarfräsch. Svårt var det inte heller, får jag väl lov att tillägga! Jag uteslöt de torkade frukterna och passionsfrukten, så det kan ni ju lägga till om ni skulle känna att det faller er i smaken, men det gick allderles utmärkt utan också! En annan skillnad var att de utgick ifrån ½ grillad kyckling, jag stekte och kryddade egna kycklingbitar istället.

Fruktig kycklingsallad med bulgur
4 portioner, 20 minuter

3 dl okokt bulgur
2 msk olivolja
1 citron
6 dl hönsbuljong
1 apelsin
1 mango
½ gurka
2 avokado
½ dl cashewnötter
2 dl matyoghurt
1 tsk curry
500 g kyckling
cayennepeppar
salt & svartpeppar


Riv citronskalet och blanda med olivolja. Hetta upp i en kastrull och fräs det okokta bulguret en liten stund. Koka upp buljongen och häll den över bulgurn och koka sedan i tio minuter - enligt receptet på förpackningen. Skala apelsin, mango och avokado och skär dessa, samt gurkan, i små tärningar eller bitar. Skär kycklingen i småbitar och stek upp i en het stekpanna med olivolja och krydda med salt, cayenne- och svartpeppar. Blanda bulgur, frukt, grönsaker och kyckling i en stor skål. Smaksätt yoghurten med curry och servera!

Sigtuna Delikatess

Mamma och jag stannade till i mysiga Sigtuna, på vår väg till Uppsala, för en lunch idag. Tidigare i våras när vi var där fann vi Sigtuna Delikatess, precis vid torget, och dit gick vi idag igen. Det är en liten mysig butik med försäljning av italienska delikatessvaror, servering av lättare luncher i form av sallader, smörgåsar, soppa, pasta och ytterligare några varmrätter, samt möjligheter till catering. Det är en välkomnande miljö, men utrymmet är inte stort varken vad det gäller servering ute eller inne. Vi valde att ta med oss våra sallader och satte oss istället nere vid vattnet vid ett picknickbord och njöt i sommarvarma vindar.


En relativt billig penning fick vi ge för våra sallader, och vi var båda nöjda! Jag valde en variant där man själv bestämmer en bas och en huvudingrediens samt dressing, och detta drygas sedan ut med sallad och grönsaker. Mina val föll på marinerade bönor med kyckling och hallon och valnötsvinegrett. Jag är ytterst skeprisk emot dressingar av alla de slag och pillade bara lite i min, så den kan jag knappt uttala mig om. Allt annat var hur som helst väldigt gott, och generöst med både kyckling och bönor. Lilla mamma tog en sallad med parmaskinka och mozzarella. Även hon var nöjd, men påpekar att det var väldigt mycket isbergssallad i hennes och att hon inte var mätt. Kaffe ingick det inte heller. Enligt mig är det här helt klart det bästa lunchalternativet i centrala Sigtuna. Vi kikade runt på de omkringliggande serveringarna, men möttes av allt för mastiga prislappar eller typiska "lunchhaksrätter" utan minsta lilla tanke på hälsan.


Kycklingburgare med sötpotatisklyftor

Det är väldigt enkelt att göra egen färs, upptäckte jag idag! Ett par riktigt ofagra kycklingbitar gjorde sig mycket bättre som den fluffiga röra den blev efter ett par varv i matberedaren! Det blev en smetliknande massa som var jättelätt att forma till biffar - varken ägg eller ströbröd behövdes. Till mina somriga burgare serverade jag klyftor av sötpotatis, en enkel sallad och tre såser; mango chutney, avokado och naturell yoghurt - sedan var det upp till var och en vad som skulle ligga på tallriken och vad som skulle placerad i burgaren. Brödet var de enkla rågfrallorna - jättegott med lite lätt tuggmotstånd till kycklingen!

Kycklingburgare med sötpotatisklyftor
3 portioner, 30 min

400 g kyckling
1 enorm sötpotatis
2 tsk chilikrydda
salt & peppar
olivolja
mango chutney
naturell turkisk yoghurt
1 avokado
chiliflakes
1 tomat
grönsallad
ruccola
1 röd lök
3 enkla rågfrallor

Sätt ugnen på grilläge och 225 grader. Skala sötpotatisen och skär den i klyftor, blanda med olivolja och salt och placera sedan i en ugnsfast form i mitten av ugnen i 25 minuter. Lägg kycklingen i en matberedare och kör på full effekt tills alla bitar är sönderdelade och har blivit till en slät smet. Blanda då denna med chilikrydda, salt och peppar och stek i olivolja tills burgaren är genomstekt och har fått en fin stekyta. Mosa avokadon och brydda med salt och chiliflakes. Skär salladen grovt och lägg i en skål. Skär löken i ringar, grovhacka tomaten och lägg i salladsskålen tillsammans med ruccola - blanda om! Värm bröden lite snabbt i ugnen, dela dem på mitten, bygg era hamburgare och dippa potatisklyftorna i resten av såserna.

Enkla rågfrallor

Det underbara brödet på Ulriksdals trädgårdscafé är något som jag verkligen skulle vilja lyckas efterlikna. Ikväll gjorde jag ett försök, men provsmakningen sker inte förrän imorgon bitti! Jag valde att börja enkelt, för att eventuellt utveckla recepter - och ett enkelt rågbröd är ju för all del inte fel det heller!

Enkla rågfrallor
12 bröd, 2½ timme

50 g jäst
5 dl fingervarmt vatten
6 dl vetemjöl
4 dl rågmjöl
2 tsk salt

Smula ner jästen i en stor bunke och häll över vattnet. Rör om tills jästen har löst sig, och blanda sedan i salt samt råg- och vetemjöl. Rör om ordentligt innan degen får jäsa i en timme under en bakduk. Sätt ugnen på 200 grader och baka sedan ut 12 bröd på ett mjölat bakbord och lägg dem på en smörjd plåt för att jäsa ytterligare 45 minuter under sin duk. Grädda sedan i 30 minuter längst ned i ugnen.

Dinkel- och grahamsmuffins med hallon och banan

Mellanmålsmuffins! Inget smör eller socker, och ändå söta och saftiga - ibland blir jag stolt över mig själv. Hallonen tagna från kolonin kom till användning, dessutom! Enligt mamma kan man äta dem som fikabröd - vilket är ett gott betyg, men jag väljer ändå att lägga dem under kategorin matbröd - de är värda att klassas som nyttiga!

Dinkel och grahamsmuffins med hallon och banan
12 stycken, 30 minuter

1½ dl skiktat dinkelmjöl
3 dl grahamsmjöl
2½ dl naturell lättyoghurt
2 tsk bakpulver
1 tsk salt
3 ägg
1 msk olivolja
2 bananer
hallon

Sätt ugnen på 225 grader. Blanda mjölsorterna med bakpulver och salt. Vispa ihop ägg, yoghurt, olivolja och en mosad banan i en separat skål, och blanda sedan med de torra ingredienserna. Blanda i hallon i smeten - mängden är helt valfri! Häll upp smeten i 12 formar. Skiva den andra bananen i 36 skivor och stoppa ner tre i varje muffinform. Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter.

Bobotie med sockerärtsrelish

Fler sydafrikanska smaker och dofter från Elisabeth Johanssons bok Mat, vin och vanilj från Sydafrika avnjöts vid kvällens middag. Det hela började med att jag kokade min egen mango chutney, men det går naturligsvis lika bra med köpt - om man är mer lag åt det hållet! Det här receptet var inte lika stressigt som det förra jag prövade ur samma bok, men ingredienserna känns många! Resultatet var dock väldigt bra, och jag fick dessutom en portion över till morgondagens lunch, då vi bara var tre till antalet. Lite sting och massor med smak - varsågoda; en del av Sydafrika!

Bobotie med sockerärtsrelish
4 portioner, 45 minuter

500 g nöt- eller lammfärs
1 gul lök
2 tsk salt
2 msk smör
2 tsk curry
1 tsk färskriven ingefära
1 krm svartpeppar
1 dl russin
2 msk mango chutney
1½ dl mjölk
1 dl grädde (matlagningsgrädde fungerade jättebra)
3 ägg
1 krm salt
1 tsk gurkmeja

200 g sockerärtor
½ gul lök
1 msk olivolja
1 bifftomat
1 vitlöksklyfta
½ tsk färskriven ingefära
1 tsk honung
chiliflakes

4 portioner råris
mango chutney

Påbörja kokningen av riset, se till så att det timear resten av maten - mitt ris tog 45 minuter att koka. Sätt ugnen på 200 grader. Hacka löken och fräs den tillsammans med färsen i smöret. Krydda med curry, salt och svartpeppar och blanda i russinen innan du tar bort stekpannan från spisen och blandar i mango chutneyn. Bre ut blandningen i ett lager på botten av en ugnsfast form. Vispa ihop en äggstanning av mjölken, äggen, saltet, gurkmejan och matlagningsgrädden och häll den sedan över färsblandningen. Ställ formen i mitten av ugnen och låt den stå där i ungefär 20 minuter - tills äggstanningen har stelnat helt enkelt.

Skiva den gula löken tunnt och stek den lätt i olivoljan tillsammans med sockerärtorna. Finhacka vitlöken och tillsätt den tillsammans med den rivna ingefäran och honungen och rör om. Skiva tomaten i tunna skivor och lägg som ett lock över allt annat, strö en nypa salt över och låt sjuda ett par minuter. Servara ris, bobotie, mango chutney och relish, eventuellt tillsammans med en sallad.

Mango chutney

Till kvällens middag behövdes mango chutney. Jag är extremt emot att köpa såser och röror, liksom alla andra "konstgjorda" matvaror, och fick alltså ställa mig och göra en egen chutney från grunden med riktiga råvaror. Det var inte alls fort och gick väldigt fort - dessutom var den väldigt god - varför köpa en som är väldigt mycket mer onyttig, dyr och fullproppad med konstiga ämnen då för?

Mango chutney
1 sats, 15 minuter

1 stor och hård mango
1 chili
1 msk olivolja
1 tsk färskriven ingefära
1 msk naturell yoghurt
1 tsk senapsfrön
1 krm salt
4 lagerblad


Skär mangon i små tärningar. Dela chilin på mitten, skrapa ur innehållet och finhacka det kvarvarande skalet. Blanda mango och chili med yoghurten och senapsfröna i en kastrull. Koka upp, sänk värmen, rör om och vänta tills bitarna börjat gåsönder och en mer såsig konsistens bildats. Tillsätt då oljan, saltet och lagerblade och låt småkoka på svag värme i några minuter. Konsistensen ska vara krämig, men bitarna ska finnas kvar. Låt sedan chutneyn svalna och häll upp den i en glasburk


Brunnsvikens trädgårdscafé

För att komma in till caféet måste man gå en bit genom innedelen av handelsträdgården. Den är uppbyggd med hjälp av ett flertal olika mindre rum med lite olika inriktningar och mysighetsfaktorn är hög! Stämningen är nästan lite trollsk, och stor möda har lagts på att skapa trivsamma miljöer. Caféet har en liten inneservering med mysiga fåtöljer och en känsla av engelsk veranda, medan uteserveringen förmedlar en lagom vildvuxen känsla blandad med elegans och lyx. Utbudet av mat är inte så stort, men fullt tillräckligt; sallad beroende på säsong med alternativen kyckling, räkor eller fetaost, smörgåsar, soppa och pannkakor. Fikasortimentet saknade, till lilla mammas förtret, bullar för dagen, men i övrigt fanns det gott om godsaker att välja mellan! Priserna är helt klart värda, och bränner inga djupa hål i fickorna, och dessutom ingår kaffe eller te i maten - mycket bra! På hemsidan skriver man att alla bakverk är hembakade och att varorna i stor utsträckning är ekologiska. När vi kom in var disken obemannad och vi ombads, via en lapp, ringa på en klocka - personalen var ute i köket och bakade, det kändes väldigt gemytligt och äkta, på nägot vis.


Sommarsäsongens sallad bjuder på en bas av quinoa och keso på en bädd av sallads- och spenatblad, toppat med tomat och pumpakärnor - och jag tror att det hade letat sig in lite sparris också! Jag valde kyckling - och det var verkligen jättegott, väldigt saftigt och lätt. Till detta serverades en skiva hembakat rågbröd. Portionen var väldigt liten, uppskattningsvis max två matskedar quinoa och inget överdåd av övriga ingredienser heller, så jag köpte med mig en smörgås. Jag råkar ha prövat dessa förut, och brödet är fantastiskt! De bakar det inte själva, men det är sannolikt råg och vete, och i skrivande stund står en plåt experimentbröd i ugnen och växer sig stora! Smörgåsen, med ost och skinka, åts på plats på kolonin som mellanmål - den är väl värt ett besök! Jag kan även rekomendera den med fetaost och soltorkade tomater som pålägg om man är lite hungrigare! Mamma var väldigt nöjd med sin räksmörgås, vilken hon åt till lunch, och konstaterade nöjt att brödet även det var deras egna hembakade rågbröd - ingen vit tekaka eller formfranska här inte!


Ulriksdals slottscafé

Vi fortsätter vår utprovning av de omkringliggande caféerna. Igår stod Ulriksdals slottscafé på tur! Det ligger vid Ulriksdalsslottsträdgård och varma vindar fläktade skönt där vi satt och tittade ut över den stora gräsmattan och den porlande fontänen. Uteserveringen har gott om plats, och det var lite avstånd mellan borden, vilket vi med hund uppskattar! Utbudet var brett; ett stort antal sallader, smörgåsar, pajer, bakverk, glass och ett antal varma rätter - alla hittar nog någonting som lockar!

En sallad med parma och mozzarella var vad jag föll för, men den var ingen fullpoängare. Halva tallriken fylldes av isbergssallad, och sedan var skinkan, två ostskivor och lite gurka, majs och tomat lagt på varandra. Lite pesto och en soltorkad tomat, oliver och vindruvor av någon anledning, hade de toppat med - och ett halvt ägg till, vilket inte passade in. Smaken var det inget fel på egentligen, men det var ingenting särskillt, och försöket med vindruvor, ägg och en skiva vattenmelon passade inte alls ihop. Brödet som serverades till var dock väldigt gott! mamma grymtade över att kaffet var dyrt; 25 kronor, även om vi hade ätit mat. Och det håller jag med om, på de flesta andra ställena ingår det.  Jag kan trots allt rekomendera ett besök, men kanske inte för att äta sallad. Och nog kommer vi väl prova det igen, men det lär gå ett tag tills dess.

Vetefrallor med grahamsmjöl

När vi åt lunch på Ulriksdals trädgårdscafé smakade jag ett fruntansvärt gott bröd! Enligt tjejen i kassan var det bakat på vete- och grahamsmjöl, och när jag bläddrade i deras kokbok fann jag ett bräd med dessa ingredienser - men jag bytte form på det; från limpor till frallor. Jag måste säga att jag lyckades efterlikna deras bröd förvånansvärt bra, men nästa gång ska jag prova med större andel grahamsmjöl då jag egentligen föredrar lite grövre brödsorter.

Vetefrallor med grahamsmjöl
12 bröd, 2½ timme

50 g jäst
5 dl fingervarmt vatten
6 dl vetemjöl
3 dl grahamsmjöl + lite mer till utbakning
2½ tsk salt
olivolja
ev. havssalt


Rör ut jästen i det fingervarma vattnet. Tillsätt mjölsorterna och salt, blanda om ordentligt och låt sedan jäsa under bakduk i 60 min. Sätt ugnen på 200 grader. Baka ut degen i 12 bitar, vilket ger ganska stora, luftiga bröd, eller fler om du vill ha en mindre storlek. Låt sedan bröden jäsa ytterligare 45 min under duk. Pensla bröden med olja, och strö eventuellt över lite havssalt; antingen om du tycker om salta bröd eller om du planerar att servera det som tillbehör till soppa. Grädda dem sedan i 30 minuter längst ner i ugnen. Ta ut, låt svalna - njut!

Pasta med tomat- och timjansås

Den underbara Saltå kvarnpastan serverades igår tillsammans med en snabb tomatsås med en lätt touch av vitlök och timjan. Pastans smaker tillsammans med tomaterna rekomenderar jag  då man känner för en lättare och snabblagad middag!

Pasta med tomat- och timjansås
2 portioner, 15 minuter

2 portioner pasta, gärna Saltå kvarns tricolore
1 burk hela konserverade tomater
10 blandade småtomater i olika färger
2 nävar färsk timjan
1 vitlöksklyfta
6 champinjoner
olivolja
salt & peppar

Sätt igång pastakokningen - pastan ska vara al dente! Stek champinjonerna i olivoljan tills de får en liten yta. Lägg i småtomaterna, häll i de konserverade tomaterna och timjan, pressa i vitlöksklyftan. Salta och peppra efter smak och låt sedan småkoka under lock tills pastan är klar. Lägg upp pastan och häll över tomatsåsen!

En hyllning till Saltå kvarns sortiment

Det är skillnad på råvaror och råvaror - det vill jag lova! Jag är en riktigt märkesnörd vad det gäller matvaror och är helt såld på Saltå kvarns sortiment. I mina innerst tankar har jag dock funderat på om det verkligen är så stor skillnad, eller om jag betalar för namnet, de snygga förpackningarna och vetskapen om att det är ekologiskt och biodynamiskt odlat. Idag har jag gjort en viktig insikt; smaken är pengarna värda - och det är väl i slutänden det som ska avgöra? Vi provade Saltå kvarnpastan till kvällens middag, och den var helt fantastisk! Det var tricolore, och delar av pastan är alltså smak- och färgsatt med spenat respektive tomat - och det kändes! Det var fruktansvärt gott, jag har aldrig kännt dessa smaker träninga igenom så förut, och dessutom genom min tomatsås! Konsistensen var också av en helt annan klass än någon av de billigare sorterna, det kändes riktigt och ordentligt - och sunt! Trots att jag snart övergår till egen studentekonomi kommer jag att unna mig vissa saker, och en av de saker jag kommer att prioritera är kvalitetsråvaror, och jag lovar att jag kommer att vara en trogen Saltå kvarn konsumet - så länge plånboken håller!

Rosendals trädgårdscafé

Ute på Djurgården ligger en riktig idyll av växtlighet. Rosendals trädgård har både odlingar och försäljning av såväl ätbart som vackert, och inriktingen är ekologisk och biodynamisk odling. Det jag och mamma först möttes av, vid dagens besök, var brist på parkeringsplatser. Det var tokfullt! Om man har möjlighet är det att rekomendera att åka kommunalt - eller cykla! Till slut fick vi en plats och kunde promenera in i den perfekt skötta trädgården. Vi spatserade runt bland färgglada blommor och perfekt raddade trädgårdsland med grödor innan vi kom fram till vårt mål; caféet! Utbudet var imponerande! Allt är hembakat med ekologiska varor, och mycket är egenodlat till och med. Under sommaren erbjuds en varmrätt med kött eller fisk, en soppa, en sallad och matiga smörgåsar - vilka alla varierar från dag till dag beroende på kockens humör och trädgårdens utbud. Sittplatser finns ute och inne, och den som önskar kan även promenera ut med maten i parken där det finns ytterligare bord - och en enorm gräsmatta!

Smaken på den kyckling- och linssallad både jag och mamma föll för var fantastisk! Egenodlade grönsaker och hembakat bröd tillsammans med råvaror med kvalitét - skillnaden känns! Den syns även på kvittot; 145 kronor fick vi betala per portion för kalaset, men tro mig: det var det värt!

Efter maten besökte jag butiken. Där fanns ett utbud av de egenodlade grönsakerna och hembakade brödet, men även en del sylter, honung, müsli, torkad frukt, kokböcker och keramik. Priserna är ju inte direkt några fynd - men ibland känns det helt enkelt som att det är värt det! Ingenting inhandlades dock; vi har egen grönsaksodling på kolonin, och jag bakar allt vårt bröd hemma - men inspriation hämtade jag! Vi gick även upp och spanade in det omtalade Rosendals Wärdshus uppe på en kulle. Med en blick på den otroligt charmiga uteserveringen och lockande menyn beslutade vi oss för att återvända en annan dag - jag återkommer!

Bön- och grönsakspytt med mozzarella

Usch vad jag skäms - ännu en grönsaksmix! Någon gång i tiden köpte jag sådana, och nu måste de rensas ut. Det här var den sista. Fördelen är att det går väldigt fort, är väldigt enkelt och ger minimalt med disk. Nackdelarna är att jag känner mig riktigt lat, och på något sätt osund - trots att det bara är grönsaker! Hur som helst; ihop med ett paket förkokta bönor, vilket jag inte alls har lika mycket emot, troligen på grund av att de är mycket omständigare att tillaga själv, blev middagen ihopsvängd på ett litet kick! För att få lite fason på det hela toppade jag med mozzarella, valnötter och timjan.

Bön- och grönsakspytt med mozzarella
2 portioner, 15 minuter

400 g grönsaksmix wokgrönsaker
1 paket förkokta blandade bönor
125 g mozzarellaost
4 körsbärstomater
1 näve färsk timjan
8 valnötskärnor
olivolja
balsamvinäger
salt
peppar
oregano
basilika

Hetta upp lite olivolja i en stor stekpanna och häll i grönsaksmixen. När grönsakerna är tinade; häll i bönorna och lägg i de hela körsbärstomaterna. Låt allt bli ordenligt varmt, tillsätt färsk timjan, häll över en skvett balsamvinäger, krydda, salta och peppra. Skär mozzarellan i skivor . Lägg upp pytten på tallrikar och lägg över mozzarellan så att den börjar smälta. Servera genast!

Konditori Fågelsången

I närheten av Uppsala slott, precis vid Svandammen ligger det ett kanonmysigt konditor med en inbjudande uteservering. Där stannade vi som hastigast för att inhandla en mellanmålssmörgås åt mig när blodsockernivån var farligt nära botten efter dagens andra besök ute i Ultuna. Jag rusade in och valde ut min smörgås, gjord på fullkornsbröd med frön, philadelphiaost, grönsaker och kalkon, bland ett flertal andra med olika bröd, storlekar och pålägg. Medan jag stod i kön betraktade jag de många fräscha bakverken och kakorna, och läste på tavlor som informerade om beställningsmöjligheter av både tårtor och smörgåstårtor. När jag skulle hämta mitt kaffe lyckades jag även fästa ögonen på en hel uppsjö av tesorter - varför tog jag inte te istället?! Hit måste jag bara komma tillbaka, kanske blir jag rentav stammis när jag blivit uppsalabo? Samken på kaffe och smörgås? Fantastisk! Nog för att det mesta skulle varit gott i det läget, det erkänner jag, men en så god philadelphiasmörgås har jag nog inte ätit tidigare; inte överdrivet mycket ost, och allderles lagom stort bröd - tack tack, ni har funnit en framtida trogen kund!

Saluhallens café i Uppsala

Efter att ha varit och hämtat nyckeln till mitt studentrum ute i Ultuna åkte vi in till Uppsala för att få i oss lite mat. Saluhallen hade vi ätit på förut, så vi letade upp den och hittade till vår stora glädje en uteservering - och en generös meny! Min hungriga mage ville ha pasta, och mammas ropade på smörgås. Väldigt snabbt kom maten, och den smakade guddomligt! Pastan var perfekt kokt och serverades i en krämig, grönsakssås med räkor - och utan grädde! Jag njöt av varenda tugga där jag satt i solen vill jag lova! Mamma mumsade även hon glatt i sig sin lunch; en ciabatta med mozzarella och soltorkade tomater. Ett stort plus för den väldigt trevliga personalen och mysiga utemiljön på Uppsalas kullerstensgator i närheten av domkyrkan dessutom.


Efter maten tog jag ett varv inne i saluhallen. Butiker med delikatessutbud vad det gäller såväl fisk, te, choklad, ostar, italiensk, kallskuret med mera gav den riktigt lyxiga saluhallskänslan, men sommarvärmen och semestrar gjorde att aktivitetsnivån var något låg, och sortimentet skralt. Eller möjligen breodde det på stor åtgång?

Lax med vanilj, curry och lime

Söndagsmiddagens recept fann jag i en av min sysslings, Elisabeth Johanssons, kokböcker; Mat, vin och vanilj från Sydafrika. Jag behövde vidga mina vyer, och jag skäms lite över att inte ha prövat något av hennes recept ännu! Nu är det gjort, och det blev fantastiskt gott! I originalreceptet är tonfisk huvudingrediensen, men hon skriver att det går lika bra med lax - vilket vi hade hemma! Jag måste dock varna för att det var mycket att göra på en och samma gång! Det går väldigt fort, ingenting är svårt eller tar lång tid, men allt ska ske samtidigt - men jag klarade det, uppenbarligen! Att förbereda och läsa igenom odentligt innan är dock att rekomendera.

Lax med vanilj, curry och lime
4 portioner, 30 minuter

½ lime
½ vitlöksklyfta
½ msk flytande honung
½ tsk chilikrydda
1 nypa chiliflakes

4 laxfiléer
salt
svartpeppar

2 dl grönsaksbuljong
1 dl torrt vitt vin (jag bytte mot 1 dl vatten)
½ vaniljstång
½ tsk curry
½ lime
1 tsk honung
1 tsk Maizena
1 msk smör

4 portioner tagliatelle
½ zucchini
1 morot
2 msk babyspenat



Blanda ihop saften från en av limehalvorna med den flytande honungen, chilikryddorna och vitlöksklyftan, vilken ska vara finhackad. Rör ihop och pensla på laxen. Koka upp pastavattent, lägg i pastan och koka den al dente. Skär moroten och zucchinin i långa strimlor på längden och lägg i pastavattnet de sista minuterna. Stek (eller grilla) den penslade laxen i en het stekpanna. Salta och peppra. Koka upp buljongen, vinet och vaniljen, vilken du får fram genom att halvera vaniljstången och skrapa ur de smakrika fröna. Tillsätt curry, saften från den andra limehalvan och honungen. Rör ut Maizenan i lite kallt vatten, red såsen och ta bort kastrullen från värmen. Rör ned smöret och vispa kraftigt. Blanda såsen med pastan och grönsakerna, och rör även ner babyspenaten. Lägg upp detta på tallrikar och lägg den stekta fisken ovanpå. Toppa gärna med lite timjan!

Trädgårdscaféet Ulriksdals slottsträdgård

Runt vårt koloniområde finns ett antal olika uteserveringar, åt olika håll. Ett av dessa ställen är Trädgårdscaféet som ligger i anslutning till Ulriksdals slottsträdgård, med försäljning av allt som rör trädgård och plantering. Bosse Rappne, känd från bland annat Äntligen hemma, är handelsträdgårdens ansikte utåt, men i övrigt är man kända för ett brett sortiment, och många tjänster runt omkring vad det gäller rådgivning, designe och kursverksamheter. Caféet har på helgerna ett extra brett sortiment av bakverk och fikabröd - 15 sorter närmare bestämt! I övrigt serveras sallader, smörgåsar och någon lunchrätt varje dag. Under sommaren har den vegetariska lunchbuffén ett uppehåll, men annars är den också ett populärt alternativ. Vegetariskt och vällagat är annars profilen, och till och med kakorna känns samvetsgoda! En stor uteservering, och ett stort antal bord i en trevlig innemiljö, finns att tillgå - gott om plats alltså!

Tyvärr var potatissalladen jag blev sugen på slut, och jag fick istället nöja mig med en smörgås. Inte att förakta dock! Brödet var fantastiskt gott, och jag bad faktiskt om receptet - så det ska jag försöka mig på på egen hand inom en snar framtid! Innehållet var väl svårt att misslyckas med, i och för sig - mozzarella och tomat, men det var fantastiskt gott! Mor var nöjd hon också - pannkakor med sylt, grädde och lite fruktgarnering njöt hon av. Min nästa njutning var teet jag tog efteråt - rött med hibiskus och vanilj. Det var fruktansvärt gott, och sött! Alla tesorter finns till försäljning, men just denna var slut så vi provade ett med blåbär istället!


Jag är inget stort fan av trädgårdsarbete, odling och växter - men i den här handelsträdgården trivs till och med jag, och inspirationen finner jag också! Krukorna är fantastiska, och jag längtar efter att få välja ut min egen favorit till inflyttningen i Uppsala! Katten som låg och sov på ett bord mitt i butiken gav liksom en ganska bra bild av hela miljön - lugn, fridfull, avslappnad och obesvärad.

Bovetebröd i långpanna

Nu är dagens långtidsprojekt äntligen klart; mitt bovetebröd! Grejen med bovete är att det måste stå och svälla i förfärligt många timmar, enligt mig - sex till åtta närmare bestämt. Sedan är det både jäsning och gräddning på 30 minuter vardera, så det gäller att ha tid! Nu är det som sagt klart, och vi har provsmakat en nattmacka allihopa. Resultatet var väl värt väntan - nybakt bovetebröd med smör och ost är svårt att knäcka!

Bovetebröd i långpanna
12 bitar, 8 timmar (varav svällning 6-7 timmar)

5 dl okokt helt bovete
7 dl hett vatten
1½ dl russin
1½ dl krossat linfrö
10 dl dinkelskikt
2 msk solroskärnor
1 tsk salt
50 g jäst

smör

Skölj bovetet i kallt vatten och lägg det sedan i en bunke. Mät upp linfrön, russin och hett vatten och häll det över bovetet. Rör om och låt stå övertäckt och svälla i ungefär 6-8 timmar. Blanda dinkerskiktet, solroskärnor och salt i en separat bunke. Smula ned jästen i boveteblandningen och rör om ordenligt. Blanda i de torra ingredienserna och rör om ännu mer. Degen ska vara kladdig! Smöra en långpanna och klicka i smeten. Släta ut den över hela pannan och låt jäsa i 30 minuter under en bakduk. Sätt ugnen på 200 grader. Grädda i 30 minuter, skär i 12 rutor och stoppa eventuellt in brödet i 5 minuter till ocm det känns lite kladdigt fortfarande. Skär loss kakorna och låt dem svanla i en bakduk, eller njut av en direkt!

Intervaller med nostalgikänsla

Under många år har intervaller ingått i vår fysträning från hanbollen. Inte minst under somrarna har det varit ett ständigt återkommande moment. På något vis har jag alltid tyckt om intervallträning, vilket för många är helt oförståligt. Det jag tycker om är nog känslan av att ta ut mig till fullständigt utmattning. Det kan man naturligtvis göra med distanslöpning också, men inte på samma sätt. Sen handbollen försvann ur mitt liv har även tvånget på intervaller gjort det, och lite även motivationen till dem - jag behöver ju inte ha den konditionen längre! Trots detta har jag försökt få in ett intervallpass i min egna träning lite här och där, oftast 1000 metersvintervaller.

Idag fick jag en idé om att jag skulle försöka mig på mina gamla backintervaller. De har jag inte ägnat mig åt sen förra sommaren. Det är i en lätt sluttande backe utanför Bergshamra IP, närmare 100 meter lång, jag brukade hålla till. 3x10 med tre minuters vila, och jogging tillbaka till start efter varje rusch, var konseptet. Det var med ett lätt pirr i magen och en förtjust känsla jag infann mig i min backe efter frukosten. Lätt småregn och inte en kotte i närheten - perfekt! Tro det eller ej, men det kändes som att jag har bättre ork nu än för ett år sen. Jag körde 1x40 intervaller, alltså utan treminutersvilan - sen var den där; den där underbara "totalt slut-känslan". Den där känslan med nästintill kramp i baksida lår, blodsmak i munnen, lätt illamående och huvudvärk. Då kan jag på skakiga ben lunka hemåt, känna mig riktigt nöjd och förbaskat stolt!

Quorngryta med indisk touch

Indiska smaker är någonting vi ofta kommit tillbaka till här hemma under det senaste halvåret, ofta med kyckling eller lax, men alltid tidigare med färdiga kryddmixer. Idag gav jag mig ut på oprövad mark - att krydda själv. Till detta bakade jag egna naanbröd, vilket passade perfekt! Dessutom försökte jag mig på en vegetarisk variant, och såhär i efterhand rekomenaderar jag nog att dryga ut med en burk kikärtor, eller servera ris till. Jag kokade ris, men valde att spara det, eftersom det såg så mycket ut! Hur som helst, gott var det, och skönt var det att slippa de färdiga kryddmixerna! Till grytan och brödet åt vi en gurk- och myntayoghurt.

Quorngryta med indisk touch
3 portioner, 30 minuter

300 g quornbitar
1 mango
½ aubergine
1 röd paprika
1 gul lök
2 dl soyamjölk
1 rejäl näve färsk timjan
olivolja
curry
koriander
spiskummin
garam masala
gurkmeja
salt
peppar

1½ dl turkisk yoghurt
1 näve mynta
5 cm gurka
salt

naanbröd

Hetta upp lite olivolja i en stor sekpanna och häll i den frysta quornbitarna. Stek dessa på ganska hög värme tills de är nästan helt tinade. Hacka löken fint, skär paprikan i strimlor och skär både mangon auberginen i fina tärningar. Tillsätt först löken. När denna fått lite färg tillsätter du resten av grönsakerna och mangon. Häll på sojamjölken och kryddorna. Jag måttade inte upp kryddorna utan gick lite på känn istället. Uppskattnigsvis tog jag lika delar av alla, cirka en tesked. Curryn hade jag i sist, och smakade av under tiden då den har en tendens att ta över. Toppa med timjankvistarna, salt och peppar, rör om och låt koka lätt under lock i ungefär 15 minuter. Hacka grukan och myntan grovt, blanda med yoghurten, salta och servera tillsammans med grytan och brödet. 

Naanbröd med fullkorn

Till dagens indiskinspirerade middag serverade jag hembakt naanbröd. För att få lite mer mättnadseffekt, fibrer och långsamma kolhydrater valde jag att byta ut vetemjölet mot en fullkornsvariant. Det blev tokgott, och middagen höjdes enormt både av smaken och känslan av nybakat!

Naanbröd med fullkorn
3 st, 1 timme och 25 minuter

½ dl vatten, fingervarmt
2 dl fullkornsvetemjöl
1 dl turkisk yoghurt
1 tsk socker
½tsk salt
12½ g jäst

Rör ut jästen i det fingervarm vattnet. Blanda i salt, socker, mjöl och avsluta med yoghurten. Blanda till en jämn smet och låt denna jäsa övertäckt i 30 minuter. Smöra en plåt och arbeta ut tre bröd, ungefär ½ centimeter tjocka, och lägg dem för en jäsomgång till under bakduk - åter igen 30 minuter, och sätt samtidigt ugnen på 225 grader. Grädda sedan bröden i mitten av ugnen i ungefär 15 minuter. Servera gärna dirket med indisk gryta!

Bovetesallad med räkor

Åter igen har jag fastnat för ett recept ur Saltå kvarns bok Smaker från Saltå kvarn. Den här gången bjöd jag min mor på en hälsosam lunch i form av en riktigt fräsch bovetesallad med räkor.

Bovetesallad med räkor
2 portioner, 20 minuter

1 dl okokt bovete
1 tomat
1 avokado
200 g räkor
ruccola
1 msk olivolja
pumpakärnor
½ citron
salt
peppar
keso
dill

Koka bovetet enligt förpackningens anvisningar. Blanda olivoljan med saften från citronen, lite salt och peppar. Hacka dillen och blanda den med det färdigkokta bovetet. Skär tomaten i bitar och blanda även i den i bovetet. Lägg upp på en tallrik. Halvera avokadon, lägg en klick keso i och placera den bredvid bovetet. Lägg på räkor och ruccola. Avsluta med att ringla över dressing över hela salladen, inklusive avokadon, och toppa med pumpakärnor.

RSS 2.0