Födelsedagshund!




Ett inlägg tillägnat min stora kärlek i livet; min underbara lilla Ebba! Igår var det födelsedag här när mitt lilla hjärta fyllde två år - det är helt sanslöst hur fort tiden har gått! Det sista året har bara flugit fram känns det som. Hon är en vuxen tjej nu, så duktig och fin på alla vis. Det är svårt att förstå hur man kan älska ett djur så gränslöst mycket! <3


Cats and dogs.

Ebba har en kärlek till att äta; hon äter allt hon hittar ute, såväl fimpar och glasspapper och frökapslar och bajs, och hon har blivit en mästare på att sno mat - framförallt bröd - från våda bord och bänkar. I morse tog hon mammas frukostbröd, och nu hörde jag nyss en duns ute i köket. Direkt förstod jag vad det handlade om; Ebba hade tagit den halva råglimpa som låg på bänken för att tina. Jag ruschade ut dit - en ordentlig avhyvling skulle hunden få! Det låter grymt, men det är ett måste; jag tar henne i kinderna och lyfter upp henne på bakbenen, hukar mig över henne, spänner blicken i henne och bratar dovt, argt och förmanande tills hon slappnar av och ger sig. Vad det kostar? Mina händer och underarmar! Ibland ser det ut som om jag skulle gått loss med ett rakblad eller liknande... Vad det ger? Hon förstår väldigt fort vad det är som gäller, och hon mår bättre som hund.

Idag fick jag hjälp med denna uppläxning; min katt Swea är inte sen att hjälpa sin matte! Hon hoppar på Ebba bakifrån med tänder och klor medan jag håller. Hon passar väl på när hunden inte har en chans i världen att ge tillbaka. Då tycker jag nästan lite synd om Ebba!

Nu, med en ömmande högerhand och en bultande tumnagel, fortsätter jag med mitt arbetssökande!

Kärlek!

Det är mycket bilder på min stjärna nu - men jag kunde helt enkelt inte låta bli att fiska upp kameran när hon låg och kramade sin nallekompis efter en rask promenad i vårsolen!


Toppmodell bland blåsippor

Morgonpromenad i vårsolen med en lycklig, och nu åter igen lydig, hund som glatt springer runt bland blåsippor och kvarblivna höstlöv, tar sig ett dopp i vattnet och kommer som ett skott när matte ropar. Det är sådant som gör att allt känns bra. Sen kan hon, som synes, även njuta av morgonsolen. Hunden är ju modell! Finns det modellagenturer för hundar? Jag älskar den här hunden!


Vardagsmotion.



Hundpromenad med två lagottosar idag; min Ebba och hennes två år äldre vän Mitsy. 13 kilo Ebba åt ena hållet, 16 kilo Mitsy åt det andra, och där stod jag i mitten. I det läget bestämde jag att jag aldrig någonsin kommer ha två hundar samtidigt. Om om jag av någon anledning skulle rucka på det skulle maxstorleken vara något chihuahualiknande. shit, vilket träningspass! Och nej, det var inte lätt att få en bild på de båda ulltussarna.

Mera Ebba!

Mamma tog ett så sött kort på oss, Ebba och mig, igår kväll när hon kom in för att säga god natt - jag kände bara att ni var tvugna att se vilket underbart sovsällskap jag har. Vem behöver en man?



Vi har redan varit på äventyr, Ebba och jag; buss + buss, veterinär och vaccination och sedan promenad och tunnelbana. Nu ligger min lilla humla helt utslagen bakom en fåtölj. När vi kom hem svepte hon en vattenskål, och sedan slocknade hon framför den. Min lilla tuffla!

 


Vårpromenad och premiärdopp

Ebba och jag tog en underbar promenad nere i Ulriksdal i eftermiddags. Hon var i vattnet för första gången i år och skuttade av lycka. Sen hittade jag klickern i en bortglömd ficka och vi tränade lite, bland annat hoppa upp på muren framför slottet. Sen hittade Ebba en napp som hon gick med i munnen en bra bit på vägen hem.



Hunden är nyklippt

I fredags klippte jag mitt lamm, och igår tog jag tag i en del finjusteringar - åh vad hon är fin nu! Kortkort, fast med det där fluffiga lagottohuvudet. Hon känns så liten, och hennes ben ser så spinkiga ut! En hel konsumkasse fyllde jag med päls, så det kanske inte är så konstigt, trots allt. Här närmast står kloklippning och utredning av tovor under öronen på agendan. I övrigt så börjar hon bli en stor fröken nu; vi köpte vuxenfoder i lördags. Fråga hennes mage vad den tycker om det...


Nu, såhär på måndagsförmiddagen, har vi tittat på andra avsnittet av Millenium på SVTplay - sida vis sida på rygg i soffan. Det är dags att börja vakna till; träningsdate med Micki med BodyPump om lite drygt en timme!


Hjärtattack och nära döden-upplevelse

Underbar vinterpromenad i skogen. Krispig, fräsch och pigg luft att dra djupt ner i lungorna och känna bettet av i kinderna. Jag njöt verkligen av kvällens hundpromenad. Ebba sprang glatt från sida till sida av vägen framför mig och jag beundrade min lilla humla när jag plötsligt tittade upp, och höll på att dö av rädsla; ett monster tittade på mig! När chocken lagt sig tyckte jag att den likande the Cheshire cat i Alice i underlandet, och fnissade lite åt min egen rädsla.



Och vad hade jag att vara rädd för? Jag hade ju vakthunden med mig!


 


Födelsedagshund!

Hipp hipp hurra! Ebba fyller ett år idag, min lilla humla - ett helt år!

 
 


Konsten att njuta av -15 grader

Kallt, snö och riktigt isiga vindar. Klockan sju var Ebba och jag ute och röjde i snön; kallt, jobbigt, och allderles underbart! Min kropp mår bra efter en hård träningsvecka - more to come!

Nu ska det bli fantastiskt skönt med frukost i soffan, med Biggest loser!


Hund med trasig kompis

Att ge sig på någon i sin egen storlek


En stjärna på klippbordet

Ja det är hon, min lilla Ebba! Hon har verkligen inte varit samarbetsvillig vid våra tidigare duster med saxen, och jag hade inga större förhoppningar på att hon skulle vara det idag heller, speciellt inte som jag inledde pälsvårdandet med att reda ut tovor i nästan en timme. Planen var att sedan gå ut och klippa lite runt ögonen och tassarna bara - det allra nödvändigaste. Döm av min förvåning när hunden står blickstilla! Hon var så fruktansvärt duktig - jag är så stolt över henne! Det hela slutade med att hon fick en helklippning, även om hon mot slutet blev lite otålig, vilket i och för sig är fullt förståligt! Vidare planer idag är nu lite pluggande - även om jag egentligen känner mig fullständigt likgiltig inför det - och sedan kloklippning av hund, promenad med hund, tvätt av hund, dammsugning av rum, renbäddning av säng, tvätt av Josefin och till sist; mys med ren hund och ren matte i rent rum! Middagen? Jag behöver lite inspiration för att få till det ikväll tror jag...


Konkurrens om sängen

Jag vet att ni vill ha lite underbara bilder på min söta hund - eller hur? Igår när jag skulle gå och lägga mig var det upptaget i sängen; Ebba hade busat runt med täcket och somnat halvt under det. När jag lyfte bort fliken hon låg under tittade hon lite besvärat och nyvaket på mig, innan hon la sig i favoritpositionen, såg sådär mysig ut och lät sådär knorrande och gulligt och ville bli klappad på magen. I den där ställningen sover min hund ofta - och det ser så fruktansvärt komiskt ut! Hon får sovar var hon vill, och allt som oftast är det i sängen. Ibland ligger hon uppe vid huvudet, där hon har en egen kudde. Så brukar vi somna, med nosarna tätt intill varandra, men under natten flyttar hon oftast ner och kurar ihop sig intill mina ben - eller på dem. Det är tur att hon inte väger mer än vad hon gör!

Igår kväll fick jag en ras väldigt fina sms av min far precis innan jag skulle somna, vilket jag gjorde med ett varmt hjärta, en hund tätt intill mig och med en skön efter-träningen-känsla i hela kroppen - så skönt har jag inte sovit på massor med veckor.




Hunden har det skönt hon

Ja, jag skulle också gärna gå och lägga mig; slötitta lite på tv, läsa lite i min bok eller göra någonting annat icke-ambitiöst. Hunden har det bra hon, som kan lägga sig i soffan när hon känner för det! En soffa hon för övrigt har solkat ner totalt efter att ha massakerat min fina murgröna igår.


Min hund är underbar

Ja, hur arg hon än gör mig när hon äter upp mina saker, och hur trött jag än blir på när hon bits, så finns det inget härligare än att ta en pause från skolan och allt annat och gå ut med en glad Ebba. När jag kommer från skolan på lunchen är jag så fruktansvärt stressad, hungrig och slut att jag bara vill sätta mig ner och stirra rakt ut. Att då gå ut och leka och ruscha med min pälsboll är guld värt, hur jobbigt det än är att motivera sig till det från första början. Idag fyller pälsbollen sju månader, och jag lovade henne en hundkorv till kvällen. Nu ligger hon dock och sover, och nu ska jag gå och sova - hon får sin korv imorgon istället! Och förresten, jag har klippt pälsbollen idag.


Det luktar bajs!

Jo, rubriken sätter ord på min första tanke när jag vaknade i morse; det luktar bajs. Jag öppnar ögonen, men vill snart stänga dem igen. På mitt golv, som jag för övrigt både dammsög och torkade noggrant igår, var det totalt nerbajsat. Lilla Ebba är bestämt lite lös i magen tror jag! Jag har märkt det ute, men inte såhär! Kissat hade hon också gjort. Mumma, precis vad jag vill ta tag i runt sju en söndagsmorgon. Ner på golvet och torka och skrubba, och sedan upptäcker jag att hon även varit uppe i min säng och torkat av sig - lycklig jag blev! Ilfart ner till tvättstugan för att se om det finns nägon tvättid redan idag, och tro det eller ej; för en gångs skull hade jag turen med mig! En ledig tvättid före midnatt; två timmar i en maskin - det blir perfekt! Under promenaden ser jag att hunden behöver en ordentlig rumptvätt dessutom, så vi får ta vägen förbi hundduschen innan vi går in igen. Upp och dra ur lakarn och påslakarn och ner i tvättstugan igen. Sen, till slut, kan jag komma in och göra iordning en efterlängtad, och välbehövlig frukost. Nu är det kemistudier som gäller, i väntan på att tvätten ska torka. Och min lilla bajsmaskin, hon ligger och sussar så sött i min soffa. Men, det luktar fortfarande bajs!


Min hund gör mig levande

Efter en mer eller mindre lyckad dag är det bara Ebba som kan få mig på rätt köl igen. Under hela min första dag i skolan tänkte jag på henne. Dels för att jag hade lite dåligt samvete för att hon var ensam så mycket, och dels för att jag kände att jag skulle klara det för hennes skull - det är ju henne jag ska försörja efter min utbildning också! Jag peppade mig själv med att när jag var klar för dagen och kom hem skulle vi gå ut på en mysig höstpromenad i skogen, leka och sedan mysa - det fick mig att ta mig igenom dagen på ett bra sätt, helt enkelt. När jag väl kom hem var jag efterlängtad. Det var så kul med någon som faktiskt blev glad över att jag kom hem! Och hon har varit så duktig! Jag har inte hört av någon att hon har skällt eller bråkat, hon har inte förstört någonting, inte ens dragit ner några kläder eller täcke eller så, och hon har inte grjort ifrån sig inne - vilket hon för övrigt inte har gjort en enda gång sen vi flyttade hit! Jag är så stolt över henne - det här kommer fungera så bra!

Vi tog vår skogspromenad innan middagen. Nedanför åsen, vår sida, bort till Ulleråker, och sedan på andra sidan, längs med Fyrisån tillbaka. Efter att ha fryst som en liten nisse hela dagen i stormvindarna här bytte jag om till mjukisbyxor, underställströja, tjocktröja, dunväst och halsduk - hej va mysigt och skönt det var! Nu fick det blåsa och friska i hur mycket det ville - jag bara njöt! Några små regnstänk fick vi under vår timmeslånga, raska promenad, men det var ingenting som störde vår mysiga stämning. Väl hemma slocknade hunden min - hel slut, och så söt! Nu ska jag snart tvinga ut henne på en sista kvällskissning och sedan plocka upp henne i sängen för en tidig nattning. Jag kan inte tänka mig en vardag här ute utan Ebba - vad skulle jag göra då?

Ebba och matte en solig morgon

Varje morgon är vi ute och knatar, hunden och jag. Minst en halvtimme, max en timme, helst ute i skogen - men ibland runt i bostadsområdet. Just nu är det superprio på inkallningsträningen, och då traskar vi runt i skogen, där jag kan ha Ebba lös, och så ropar jag in henne med jämna mellanrum. Hon är så duktig! Det går bara bättre och bättre, och jag blir så glad av det! Glad blir jag även av att bara se henne skutta runt av glädje, både i skogen och vid den traditionsenliga badningen hon får varje morgon. Vi går längs med Edsvikens morgonsoliga strandkant på skogsstigar där rötter, stenar och stockar avlöser varandra. Solen skiner värmande på oss, fåglarna kvittrar och vinden blåser lite sådär lagom - då känner jag att jag skulle vilja spara den känslan i en liten burk. På sätt och vis gjorde jag det idag, då jag äntligen kom ihåg att ta med mig kameran ut!

Det är ju inte alltid det är så här vackert väder och idylliska förhållanden på morgonen, bör väl kanske tilläggas. Igår öste det ner och isande vindar piskade oss hårt när vi tog oss fram längs med vattnet - men det gör liksom ingenting! Gummistövlar och en regnjacka, sen är det bara att njuta - för det gör jag verkligen. Jag njuter av att gå ut och promenera på morgonen, och jag njuter fem gånger mer av frukosten när jag kommer in. En stor balja te och hembakat bröd är det som gäller nu, men en tallrik yoghurt med underbar müsli eller en värmande skål gröt med spännande topping smyger sig in ibland - och det är det jag tänker på om det känns motigt att gå ut; hur mysigt det är att komma in, sätta sig i soffan med en god frukost och titta på Nyhetsmorgon med Ebba sovandes bredvid mig i soffan. God morgon!


En helt ny hund

Som  bekant fäller inte lagotton sin päls - vilket är en egenskap som matte uppskattar grovt hos Ebba! Det innebär ju å andra sidan en hel del skötsel - bland annat klippning. Jag har verkligen älskat den långa, lite smålockiga valppälsen som växte sig allt längre och längre. Den var oemotståldlig i alla lägen, inte minst när det blåste ute. Nu är den borta. Mellan tolv och ett idag blev Ebba en ny hund. Hon ser ut som en vuxen lagotto, det är helt sjukt! Jag känner verkligen inte igen henne, hon är verkligen som förbytt. Vi var hos en dam i Sollentuna med hundfrisering i ett litet hus på gården. En väldigt speciell människa vill jag säga - men duktig var hon. För att inte tala om hur duktig Ebba var! Hon var stilla och tyst och väldigt medgörlig, till och med klippare Karin var imponerad och förvånad över hennes fina uppträdande - då blev matte stolt! Pälsen föll i stora högar, och till slut låg det mer Ebba på klippborde och på golvet runt omking än vad som fanns i andra änden av kopplet jag höll i - kändes det som! Enligt Karin kommer Ebba även att få en lockig päls om några dagar, då jag kardat och tovat ut pälsen, samt givit henne ett redigt bad! Det blir ännu en intressant utveckling på pälsfronten. Dyrt var det dock; 600 kronor gick kalaset på - i fortsättningen är det jag som leker frisör när det blir dags, hur resultatet än blir!

Tidigare inlägg
RSS 2.0