Lax med brysselkåls-, apelsin- och dinkelsallad

Hur jag än försöker och försöker att frammana någon form av jul- och adventsstämning så går det inte; här kommer jag aldrig att få den rätta känslan. Trots detta blev min lite julinspirerade middag väldigt lyckad, måste jag säga. Det var hos Molly som jag läste om något väldigt snarlikt, och det här är helt klart någonting som jag kan tänka mig att bjuda på hemma till jul. Och pappa; här är ännu ett användningsområde för din älskade brysselkål!

Lax med brysselkåls-, apelsin- och dinkelsallad
1 portion, 30 minuter

1 laxfilé
1 portion heldinkel
200g brysselkål
1 apelsin
10 cm purjolök
röd småbladig mangold (alt. bladspenat)
russin
hasselnötter
citronsaft
olivolja
salt
svartpeppar

Lax med brysselkåls-, apelsin- och dinkelsallad


Koka dinklet enligt förpackningsanvisningarna. Skala och klyfta apelsinen, avlägsna klyftskinnet och dela sedan i lite mindre bitar. Hetta upp en stekpanna, häll i lite olivolja, sänk värmen till medel och lägg i laxen. Pressa över citronsaft, krydda med salt och svartpeppar och stek sedan gyllene på bägge sidor, och fräs purjolöken lätt några minuter mot slutet. Koka brysselkålen i saltat vatten i ungefär sju minuter, häll av vattnet och blanda sedan med det kokt dinket, apelsinbitarna, småbladsmangolden, russinen och den lättfräst purjolök. Lägg upp på en tallrik tillsammans med laxen och toppa sedan med hackade hasselnötter.

Äggröt av råg med apelsin och kanel

En liten försmak på julegröten; råggröt med apelsin och kanel! Med ett ägg med i spelat blir det både godare, matigare och mer proteinrikt. Då jag åt detta till lunch idag hade jag bara ett ägg kvar i mitt tomma kylskåp, men i vanliga fall är det två stycken som gäller för två deciliter rågflingor! En klick keso och julsmakerna russin, kanel och apelsin kändes väldigt bra såhär på första advent. Bråttom hade jag också; korridorsstädning hela förmiddagen och sedan visningsmarathon med pappa - lunchmatlagningen var ingenting som fick ta tid! Middag åt vi på Soul steak house; ett mycket bra ställe - ni får en recension nästa gång jag äter där, jag lovar! nu har vi även handlat min kyl full igen, med andra ord; jag hoppas att jag ska återfå min mat- och matlagningslust!

Äggröt av råg med apelsin och kanel
1 portion, 10 minuter

2 dl rågflingor
4 dl vatten
1 ägg
1 apelsin
russin
keso
kanel
salt


Mät upp rågflingor och vatten i en kastull och koka upp detta. Smaka av med salt och knäck i ägget. Var noga med omrörningen, då det lätt bränner vid, och låt gröten få en fastare konsistens. Skala apelsinen och skär i mindre bitar. Toppa gröten med apelsinbitarna, en klick naturell keso, russin och kanel.

Pasta med kyckling, päron och fetaost

Kylskåpsfattigdom i mitt hjärta; det är så spännande, och kul med utmaningen, att laga mat med begränsad ingredienstillgång! Naturligtvis skulle jag blir förtvivlad om jag hade det så jämt, men som jag har det nu, några dagar varannan vecka, ser jag bara fördelar med det. Nya smakkombinationer upptäcks, kreativiteten sätts på prov och jag får oftast idéer till vad jag vill göra när jag väl har handlat. Det senare har dock inte inträffat nu, och jag är riktigt sugen på att bara köpa typ havregryn, keso och äpplen för de återstående 18 dagarna imorgon, då jag och far ska handla. Ikväll blev det pasta med lite av vad jag hade kvar på min kylskåpshylla och kyckling från mitt fryslager. Det var en rätt som jag verkligen uppskattade, och varmt kan rekomendera!

Pasta med kyckling, päron och fetaost
1 portion, 20 minuter

1 kycklingfilé
1 portion fullkornspasta
15 cm purjolök
4 mindre champinjoner
2 päron
25g fetaost
1 dl havregrädde
ruccola
svartpeppar
smör
salt
valnötter

Pasta med kyckling, päron och fetaost


Koka pastan al dente i saltat vatten. Skiva purjolöken, dela kycklingen i ganska små bitar och ge dem en lätt yta tillsammans i en klick smör i en stor stekpanna - krydda med svartpeppar och salt. Skär päronen i skivor och halver svamparna innan du lägger till ävem dem i pannan. Häll i havregrädden och låt allt purrta ihop i knappt tio minuter innan du blandar i den färdigkokta pastan. När allt värmts samman i några minuter vänder du ner ruccola och fetaost skuren i tärningar. Lägg upp i en djup tallrik och toppa med krossade valnötter.

Quornpytt med rödbetor, broccoli och fetaost

Idag skickade jag iväg ett mail till mor och far med lite av de ingredienser jag hade hemma och bad dem om ett förslag. Otroligt nog föreslog båda två att jag skulle woka broccoli och päron, och smaksätta med valnötter, fetaost och senap tillsammans med crème fraiche - vilket var ungefär alla ingredienser jag radade upp. Jag vgade mig inte på denna mycket udda smakkombination, speciellt fetaost och senap - hur tänkte ni där? Jag gjorde en egen variant; väldigt enkelt och snabbt - perfekt när varken matlagnings- eller matlusten finns. Den får gärna komma tillbaka till mig, annars kommer jag inte klara mig fram till julen.

Quornpytt med rödbetor, broccoli och fetaost
1 portion, 25 minuter

100g quorn
200g broccoli
200g rödbetor
25g fetaost
10 cm purjolök
1 dl havregrädde
1 skiva citron
olivolja
ruccola
svartpeppar
salt


Dela broccolin i små buketter, skiva purjolöken, skala rödbetorna och skär dem sedan i mindre bitar. Hetta upp olivolja i en stor panna, bryn quornbitarna några minuter och tillsätt sedan grönsakerna. Stek på dem några få minuter innan du häller i havregrädden och kryddar med salt och peppar. Låt småputtra i ungefär 15 minuter. Smula i fetaosten mot slutet och blanda om ordentligt. Vänd i ruccola och servera med en citronskiva på toppen.


Rödbetspaj

Tänk, att mat kan vara så vackert! Och att jag kan laga så vacker mat när jag egentligen inte vill varken laga eller äta mat - lusten finns inte där! Det är ett mysterium. Det kändes som att det var dags att tömma lagret med mammas kolonirödbetor, och samtidgt att ladda upp frysen med lite lunchlådor inför nästa vecka. Rödbetor, fetaost och pumpakärnor smakar fantastiskt tillsammans, och det mycket dekorativa utseendet gör denna paj perfekt för bjudningar - antingen på en buffé eller som en förrätt!

Rödbetspaj
4 portioner, 60 minuter


75g kesella lätt
75g smör
2½ dl fullkornsvetemjöl
400g rödbetor
175g kesella lätt
50g fetaost
2 ägg
pumpakärnor
salt


Skär smöret i kuber och nyp ihop det tillsammans med den mindre mängden kesella och fullkornsvetemjölet. Smörj en pajform och tryck sedan ut degen i denna innan du låter den stå i kylskåpet i ungefär 20 minuter. Sätt ugnen på 200 grader. Riv rödbetorna grovt och blanda ihop med äggen, salt och smulad fetaost. Förgrädda pajskalet i 10 minuter och bre sedan ut rödbetsfyllningen. Strö över pumpakärnorna och grädda sedan i ugnen i 20 minuter. Skär upp i portionsbitar och servera eller frys in.

 


Risotto med spenat, oliver och soltorkade tomater

Nu har aptiten, matlusten och hungerna övergett mig igen - vad är det som händer? En heldag på labbet är vad jag har pysslat med idag - hej huvudvärk och tomt huvud. Jag tänkte att en risotto brukar ju alltid kännas bra när jag behöver lite tröst och en varm kram inifrån magen, så en risotto fick det bli. Visst, risotto har jag blivit riktigt bra på att laga den här hösten, men inte ens detta kunde få mig att vilja äta ikväll. Äta bör man, det vet till och med jag, så åt gjorde jag. Tro nu inte att det inte var gott, för det tror jag att det var - även om inte jag kände det på så vis, men kombinationen är kanon, så jag verkligen att den är värd en chans i era kök också!

Risotto med spenat, oliver och soltorkade tomater
1 portion, 30 minuter

1 dl avorioris
½ gullök
1 soltorkad tomat
60g fryst bladspenat
2 champinjoner
4 svarta oliver
2½ dl grönsaksbuljong
parmesanost
olivolja
svartpeppar
smör
salt


Finhacka den gula löken och fräs den tillsammns med riset i en skvätt olivolja i en kastrull. Koka upp buljongen och håll den sedan varm under lock på en platta. Tillsätt lite buljong i taget under omrörning och späd på med mer när den tidigare absorberats av riset - fortsätt så tills buljongen är slut och riset är al dente. Tina bladspenaten och pressa ur vattnet. Dela champinjonerna i mindre bitar och stek dem i lite smör. Lägg även spenaten i pannan några minuter. Rör sedan ner spenaten, svampen och soltorkad tomat i småbitar i risetsmaka av med svartpeppar, och riv sedan ner parmesanost till en krämig konsistens och lagom smak. Avnjut sedan risotton ur en skål.

Ni får en bild på ett litet charmtroll också! Någon ser ut att vilja ha lite kli på magen och gos med matte i soffan, och någon ser ut att tycka att det är en typiskt dålig idé att sitta och skriva laborationsrapport just nu. Vi får väl se hur länge matte kan motstå frestelsen att förflytta sig till soffan istället för att sitta och nörda biokemi.

Laxbiffar med apelsincouscous

Ebba har varit dum; hon har förstört min kamera. En spricka i skärmen gör att jag inte kan se vad jag fotograferar, men det går fortfarande att göra det. Med tanke på att jag har hafte stora problem redan innan detta med att få några representabla bilder så får ni verkligen ha överseende med min bildliga dokumentation i fortsättningen. Jag har bestämt mig för att göra ett försök att fortsätta lägga upp recept och bilder ändå, men om det tvärt tar slut ska ni inte bli förvånade - jag är så less på att bli motarbetad på vartenda plan!

De här laxbiffarna blev, trots allt, väldigt goda, för att inte tala om den apelsinsmakande couscousen som jag serverade till. Dessutom hade jag en citronsamkande matlagningsyoghurt till och, naturligtvis, lite fräscha grönsaker i en sallad!

Laxbiffar med apelsincouscous
2 portioner, 20 minuter

2 laxfiléer
2 portioner couscous
1 apelsin
1 ägg
½ dl rågflingor
10 cm purjolök
chili- och limekrydda
svartpeppar
salt
matlagningsyoghurt
citron
olivolja


Dela laxen i lite mindre bitar och mixa den i en matberedare tillsammans med skivad purjolök, ägg, svartpeppar, salt och chili- och limekrydda. Rör sedan ner rågflingorna för att få en formbar konsistens, även om den ska vara väldigt lös och kännas lite fluffig. Hetta upp olivolja i en stekpanna och stek biffarna tills de får en fin stekyta; ungefär 7-8 minuter per sida. Tillaga couscousen enligt förpackningsanvisningarna, men använd saltat vatten och inte buljong! Riv i skalet från apelsinen och rör i en skvätt olivolja. Smaksätt matlagningsyoghurten med citron och lite salt, och servera sen sedan till laxbiffarna, den apelsinsmakande couscousen och en god sallad.

 


Värmande köttfärsgryta

För ett tag sen fick jag en fråga, av en annan Josefin, om tips på snabba tips på rätter med köttfärs, om det inte ska vara köttfärssås, tacos eller annat vanligt! Mitt svar blev en köttfärsgryta som jag brukar dra till med när jag saknar inspiration och ork, den kommer när man väl börjar plocka i kylskåpet. Allt går att ha i; det är bara egna smakpreferenser och kreativitet som sätter stopp! Till grytan kan ris eller pasta vara riktigt gott, eller så blandas bönor i för lite mer mättnad, vilket jag brukar föredra att göra! En sådan här sats blir nog lagom till två personer om pasta eller ris ackompanjerar, men för mig ensam var detta, i sin enkelhet, precis lagom när jag kom hem från örebroäventyret.

Värmande köttfärsgryta
1 portion. 25 minuter

130g nötfärs
100g broccoli
½ burk färdigkokta stora vita bönor
3 dl krossade tomater
1 dl vatten
1 morot
10 cm zucchini
10 cm purjolök
4 körsbärstomater
1 köttbuljongtärning
2 champinjoner
vit tryffelolja
solroskärnor
matlagsningsyoghurt
paprikakrydda
chilikrydda
svartpeppar


Dela broccolin i små buketter, skär moroten i små stavar, champinjonerna i fjärdedelar, zucchinin i medeltjocka kvartsskivor och purjolöken i skivor. Koka allt detta i krossade tomater och vatten, smaksatt med köttbuljongtärningen, svartpeppar, paprikakrydda och chilikrydda, i en stekpanna med lite högre kanter i 15-20 minuter. Tillsätt då körsbärstomater och stora vita bönor för uppvärmning och en skvätt vit tryffelolja för smaksättning. Servara grytan i en djup tallrik med en klick matlagningsyoghurt på toppen, och lite solroskärnor strödda över, som pricken över i!

 


Födelsedagskalas i Örebro

Igår gick Ebba och jag upp snuskigt tidigt för att ge oss ut på äventyr; en överraskningsresa till Örebro! Mormor fyllde 80, och jag kände att jag verkligen ville vara där och fira henne, trots att det innebar att jag missade min första föreläsning. Ingen visste om någonting, och jag hade längtat efter den dagen som ett litet barn längtar efter julafton! Ebba med reflexvästen och jag med sveriges tyngsta väska, på grund av biokemibok + tillhörande papper - äntligen var vi iväg! Vi promenerade in till stationen, där vi tog bussen till Västerås. Från den resan finns det bild på min lilla ullegulle. I Västerås bytte vi till tåg sista biten, och jag avnjöt där mina medtagna smörgåsar till frukost, runt åttasnåret sådär och fortfarande mörkt ute!

När mormor öppnade dörren fick jag en obetalbar min som belöning för mitt överraskande; hon såg ut som om hon knappt kände igen mig - riktigt roligt! Glad blev hon iallafall, och jag var så lycklig över att få träffa min älskade mormor igen! Lite kaffe snyltade jag till mig, och sedan var det full rulle med förberedelser och blomsterbud. Mormor tyckte att Ebba skulle ha kalasrosett på sig också; hon blev nästan lite julfin tycker jag!



Mamma blev inte mindre förvånad hon, då Ebba kom och mötte henne i dörren när hon kom vid elva. Dessvärre hann tanken slå henne att någonting var på gång; jag hade glömt ställa undna mina stövlar som hon fick syn på. Även lilla mamma var jag fruktansvärt glad över att träffa; den var snart två veckor sen sist, och nu ses vi inte förrän jag kommer hem till Stockholm till jul om 22 dagar - det är långa tidsavstånd! När jag kom in efter en liten lunchtur med vovven hade morfar med fru Inga anlänt, och även där sattes en smått förvirrad tankeverksamhet igång när en Ebba kom inspringande i rummet för att hälsa. Att träffa även dem var också väldigt skönt - jag behöver verkligen min familj för att må bra! För det gjorde jag; gårdagen var en av de två dagar jag verkligen levt den här hösten - den andra var när mor, far och bror var här samtidigt förra helgen. Men det roliga hade sitt slut, och när jag skulle åka var det riktigt jobbigt att säga hejdå igen. Så är det alltid, när mamma och pappa har varit här också; jag blir fruktansvärt nedstämd och ledsen och känner mig extra ensam när de åkt och några dagar efteråt. Massa andra tanter var också där, liksom lite släkt som jag inte träffat på allderles för många år - det var verkligen trevligt!

Köttgryta med smak av apelsin och kanel

Jag tycker om att röra ner lite av allt jag tycker om i en gryta, låta det koka ihop och sedan mysa i soffan med min hund. Vad jag också tycker om är apelsin och kanel, gärna i kombination med varandra. Just av denna anledning fick dessa två godingar smaksätta min köttgryta ikväll. Och vet ni? Jag fick laga mat helt ensam idag; jag lyckades pricka in en stund då ingen annan kände för att vara där - och det var väldigt skönt!

Köttgryta med smak av apelsin och kanel
1 portion, 30 minuter

125g grytbitar av nöt
115g förkokta stora vita bönor
2 dl krossade tomater
1 apelsin
1 morot
1 röd paprika
½ köttbuljongtärning
mald pomerans
matlagningsyoghurt
persilja
chilikrydda
kanel
salt


Skala apelsinen, skär den i klyftor och halvera dessa, skär moroten i mindre stavar och paprikan i medelstora bitar. Smaka av med kanel, salt, chilikrydda och mald pomerans, smula i buljongtärningen och låt allt detta småkoka i de krossade tomaterna i ungefär 20 minuter. Tillsätt bönorna några minuter i slutet så att de får upp värmen. Servera sedan i en djup tallrik, eller soppskål, och toppa med en klick matlagningsyoghurt, crème fraiche eller annan syrlig mejeriprodukt och lite färsk persilja.

Spaghetti med tomater och oliver

Nej, just nu vill jag ingenting, orkar ingenting, känner ingen glägjr alls och bryr mig inte om någonting. Sinnesstämningen kan minst sagt beskrivas som nedstämd, och just nu känns det som att målet med min nedräkning är att komma ifrån den här korridoren, snarare än att få bo hemma hos mamma och få ledigt från skolan - vilket det var från början. Egentligen känner jag inte för att laga mat och uppdatera bloggen heller, så om det blir lite tyst beror det endast på det, i kombination med intensiva biokemistudier såklart, och inte på att jag har glömt mitt lösenord, dött eller slagit sönder datorn.

Spaghetti med tomater och oliver
1 portion, 25 minuter

1 portion fullkornsspaghetti
1 vitlöksklyfta
2 soltorkade tomater i olja
15 körsbärstomater
4 oliver
salt
olivolja
parmesanost
ruccola
svartpeppar
solrosskott


Koka pastan al dente. Finhacka vitlöksklyftan, hetta upp oljan och stek löken lätt. Lägg i körsbärstomaterna, oliverna och soltorkade tomater skurna i småbitar. Krydda med salt och svartpeppar. Blanda i den färdigkokta pastan när körsbärstomaterna ser riktigt mjuka ut, värm pastan och tomaterna tillsammans och vänd sedan ner ruccola och solrosskott. Lägg upp på en tallrik, häll över lite olivolja och toppa med färskriven parmesanost precis innan servering.

En stjärna på klippbordet

Ja det är hon, min lilla Ebba! Hon har verkligen inte varit samarbetsvillig vid våra tidigare duster med saxen, och jag hade inga större förhoppningar på att hon skulle vara det idag heller, speciellt inte som jag inledde pälsvårdandet med att reda ut tovor i nästan en timme. Planen var att sedan gå ut och klippa lite runt ögonen och tassarna bara - det allra nödvändigaste. Döm av min förvåning när hunden står blickstilla! Hon var så fruktansvärt duktig - jag är så stolt över henne! Det hela slutade med att hon fick en helklippning, även om hon mot slutet blev lite otålig, vilket i och för sig är fullt förståligt! Vidare planer idag är nu lite pluggande - även om jag egentligen känner mig fullständigt likgiltig inför det - och sedan kloklippning av hund, promenad med hund, tvätt av hund, dammsugning av rum, renbäddning av säng, tvätt av Josefin och till sist; mys med ren hund och ren matte i rent rum! Middagen? Jag behöver lite inspiration för att få till det ikväll tror jag...


Limpa med katrinplommon

Trots att jag inte alls hade någon ork eller lust till att baka idag, egentligen, så har jag ändå ägnat mig åt brödbakning x2. Först gjorde jag ännu ett långpannebröd med morötter och pumpakärnor, fast med grahamsmjöl istället för råg den här gången, och sedan tyckte jag att det var lika bra att göra en limpa också - när jag ändå var igång och det var tomt i köket. Rågmjöl, lite fullkornsvete och rågflingor låg i grunden och sedan smaksatte jag med generöst med katrinplommon. Det här är ett sådant där bröd som jag tror att mor min skulle tycka väldigt mycket om!

Limpa med katrinplommon
1 bröd, 85 minuter

1 dl fullkornsvetemjöl
3 dl rågmjöl
2 dl fågflingor
4 dl naturell yoghurt
2 tsk bikarbonat
1½ tsk salt
2½ dl katrinplommon


Sätt ugnen på 200 grader. Skär katrinplommonen i mindre bitar. Blanda rågmjöl, fullkornsvetemjöl, rågflingor, salt och bikarbonat i en bunke. Blanda i yoghurten och katrinplommonen och rör om väl. Klä insidan av en 1½-form med bakplåtspapper och klicka sedan ut smeten där i. Bre ut den så att den är slät och hårt packad och grädda sedan långst ner i ugnen i 75 minuter ungefär. Låt brödet svalna och skär det sedan i skivor för infrysning, eller behåll det som en hel limpa i en plastpåse om den går åt de närmaste dagarna.

Att bo i ett studentbostadsområde

Det har helt klart sina nackdelar. En av dessa är att varje fredag och lördag är det fest - överallt. Musiken dunkar ut i natten och fulla och skrålande ungdomar vinglar runt hela kvällarna och nätterna. Jag festar inte, jag vill sova. Fredags- och lördagskvällar är inte mina höjdpunkter, det är istället lördags- och söndagsmornar med hundpromenad modell längre och sedan en härlig frukost och tittande på webb-tv; på lördagarna till veckans avsnitt av andra avenyn och på söndagarna till morden. Imorgon har jag dessutom tvättid klockan åtta, och nu har jag pluggat hela kvällen, struntat i Idol, och vill inget hellre än att sova. Det lär dock bli omöjligt eftersom att fulla människor skriker, skrålar sjunger och skrattar väldigt högt. Jag tycker inte om fulla människor, de beter sig så fruktansvärt dumt! Nu har dessutom tre personer parkerat på bänken utanför mitt fönster. De bjuder mig på cigarettrök, nubbevisor och en väldigt intressant berättelse om någon som åkte buss när hon var för full, glömde gå av och bråkade med chauffören - nattsaga måntro?

Polentapizza

Nu skulle jag försöka göra mig till igen och laga mig själv någonting riktigt gott - och ännu en gång blev det långt ifrån vad jag hade tänkt mig. Receptet på polentapizza hittade jag hos Molly för ett tag sen, och har sedan dess varit väldigt spänd på att prova! Och detta är en glutenfri pizza - så nu kan vi ha pizzakväll hemma i mellandagarna om vi tröttna på julmaten, även om vi har mormor på besök - bra va Leo?

När jag kom in efter hundpromenaden och står och torkar hennes tassar tänker jag för en sekund att jag borde rusa in och sätta på ugnen - innan någon annan tar den. Just då kommer makedoniern ut ur sitt rum, går fram till ugnen och vrider på den. Han försäkrar att han bara ska ha den i 20 minuter, max 40. Sur blir jag, men börjar förbereda allt så länge, och tar med mina biokemiböcker ner för att utnyttja tiden. Det fick jag inte göra. Alla utbytesstudenter hade tydligen bestämt sig för att samlas i köket och bara hänga lite, så att koncentrera sig på evolutionära släktskapsbestämmelser för proteiner var stört omöjligt. Efter en timme fick jag ugnen, och då stod kinesiskan och tjatade om att hon ville samsas om den. Jag försäkrade att jag bara skulle ha den i tio minuter, och hon gav sig. När jag började skära i pizzan insåg jag att den var för tjock för den tiden och skulle behövt nästan dubbla tiden - men då var det för sent; hon hade lassat den full med saker, och jag gick tjurig upp på mitt rum och åt upp min ofärdiga pizza. Nu måste jag dessutom ägna massor av min tilltänkta mys-med-hunden-tid åt biokemi - jättekul. Trevlig fredag på er.

Polentapizza
1 portion, max 45 minuter

1 dl polentagryn
5 dl vatten
5 cm zucchini
2 champinjoner
½ paprika
5 körsbärstomater
1 miniliten rödlök
25g fetaost
tomatpuré
ruccola
oregano
salt


Sätt ugnen på 250 grader. Koka upp vattnet och rör i polentan och salt, låt koka på låg värme tills den får en grötkonsistens - rör om väldigt ofta! Bre ut polentan i valfri form på en bakplåtsklädd plåt. Gör du den för tunn kommer den inte att gå och äta med händerna som slizes, men tänk på att en tjockare botten kräver lite längre tid i ugnen; min var ½ cm tjock, lite drygt kanske, och hade behövt 15-20 minuter. Låt bottnen svalna i kylskåp i 10 - 15 minuter. Bre sedan ett lager tomatpuré på den, lägg på tunt skuren zucchini, trimlad paprika, skivade champinjoner, halverade körsbärstomater, skivad lök, smula över fetaosten och krydda sedan med oregano innan du gräddar den i ugnen. När du tycker att bottnen har fått önskad hårdhet - utan att grönsakerna bränts - flyttar du försiktigt över pizzan på en tallrik och toppar med ruccola. Det kan även tänkas att bottnen kan förgräddas, vilket jag hade planerat att göra, men inte hade möjlighet till i det här förbaskade köket, och jag tror även att mozzarellaost skulle ha varit gudagott på, men någon sådan hade jag inte hemma.

Konkurrens om sängen

Jag vet att ni vill ha lite underbara bilder på min söta hund - eller hur? Igår när jag skulle gå och lägga mig var det upptaget i sängen; Ebba hade busat runt med täcket och somnat halvt under det. När jag lyfte bort fliken hon låg under tittade hon lite besvärat och nyvaket på mig, innan hon la sig i favoritpositionen, såg sådär mysig ut och lät sådär knorrande och gulligt och ville bli klappad på magen. I den där ställningen sover min hund ofta - och det ser så fruktansvärt komiskt ut! Hon får sovar var hon vill, och allt som oftast är det i sängen. Ibland ligger hon uppe vid huvudet, där hon har en egen kudde. Så brukar vi somna, med nosarna tätt intill varandra, men under natten flyttar hon oftast ner och kurar ihop sig intill mina ben - eller på dem. Det är tur att hon inte väger mer än vad hon gör!

Igår kväll fick jag en ras väldigt fina sms av min far precis innan jag skulle somna, vilket jag gjorde med ett varmt hjärta, en hund tätt intill mig och med en skön efter-träningen-känsla i hela kroppen - så skönt har jag inte sovit på massor med veckor.




Att älska bodypump!

Det var över två veckor sen jag tränade någon form av styrke träning sist, över en vecka sen jag tränade över huvud taget och ungefär tre månader sen jag gick mitt sista bodypumppass. För ett tag sen fick jag tre provträningar på SATS i min brevlåda, och jag har liksom bara skjutit det på framtiden. Idag kände jag att mitt dåliga träningssamvete behövde åtgärdas, så jag tog en av fribiljetterna, min träningsväska och cyklade in till stan - och det ångrar jag inte! Redan när jag gick in genom dörren kände jag att jag hade kommit rätt; till ett riktigt träningscenter! Personalen var så sjukt trevlig, jag pratade med flera stycken i olika omgångar - och hade kunnat stå där än längre. Men, jag skulle ju köra bodypump också! Jag var lite tveksam över vilka vikter jag skulle välja, men bestämde mig för att gå all in och köra på samma som jag gjorde sist - vågat! Döm av min förvåning när jag klarade det riktigt bra! Visst var det tungt, och varenda muskel i min kropp skakade som asplöv i en höststorm - men jag klarade det, och det var fantastiskt! Eftersom så lång tid gått sen sist så hade jag inte hunnit köra det här programmet, men det var helt okej - och jag njöt. När vi kom fram till maglåten meddelade instruktören att hon valde att köra låten från förra programmet, alltså det jag tränade hela sommaren. Då var jag i himmelriket, och fick underbara flash backs från söndagsträningarna med instruktör Frida på Nautilus i Solna. När strechinglåten rullade igång, och även den var från förra programmet, kom tårarna. Helt oförberedd var jag - gråta av träning?! Det var rena och skära glädjetårar - jag kände såväl igen den känslan; att ligga och stecha på golvet till den låten efter ett underbart bodypumppass. Min träningskärlek - välkommen tillbaka, jag har saknat dig!

Nog för att jag har ett kort på Friskis och svettis, men jag vantrivs verkligen där, och nu överväger jag helt ärligt att skaffa dubbelt medlemsskap - jag behöver det här. Jag behöver träning, och framförallt träning som jag mår bra av - inte den där fjantiga wannabe-träningen på Friskis! Med anledning av detta kan ni nu observera en uppdatering i min önskelista, som finns under mina Twitteruppdateringar till vänster på startsidan. I och för sig är det nästan under förutsättning att det löser sig med bostad innåt stan, men det måste det väl göra i vilket fall?

Grekisk köttfärssås med spaghetti

Mamma, det här skulle du tycka om - det vet jag! Ännu en gång ville jag göra någonting fortfort för att komma ur köket; då jag varit väldigt nere de senaste dagarna, och inte varit vidare social, har mina korridorsgrannar slutat hälsa på mig. Hur som helst, det här var verkligen gott! Tomat, lök, fetaost, zucchini och oliver - kan det vara mer grekland? Och oliverna är från ICAs I love eco, och här med lovar jag att aldrig mer köpa några andra oliver - de här är så fruktansvärt goda, och ekologiska - helt klart prisvärda! Ikväll tänker jag pluggvägra, och även datorvägra - jag är så fruktansvärt kluven, less och trött!

Grekisk köttfärssås med spaghetti
1 portion, 20 minuter

130g nötfärs
1 portion fullkornsspaghetti
1 tomat
100g zucchini
20g fetaost
½ gullök
1 vitlöksklyfta
5 goda oliver
1 dl havregrädde
svartpeppar
ruccola
timjan
salt


Koka spaghettin al dente. Hacka både den gula och den vita löken fint och fräs upp den i en het panna tillsammans med olivolja. Skär zucchinin i relativt tunna kvartar och ge även dem lite färg i pannan. Lägg i köttfärsen och bryn den lätt innan du tillsätter svartpeppar, timjan, salt och grovt hackad tomat. När tomatbitarna börjar gå sönder häller du på grädden och låter den koka in i ungefär 10 minuter. Blanda sedan i spaghettin och värm den några minuter. Vänd i ruccolan och  lägg sedan upp i en djup tallrik och smula över fetaosten, blanda om, och njut!

Nedräkningen kan börja!

Nu på lunchen satt jag och slösurfade lite, för en gångs skull! Lite länkar hit och dit, och till slut hamnade jag på The body shops hemsida - och en riktig köpglädje väcktes till liv i mig! Jag älskar deras produkter! Dofterna är helt underbara, och det är för mig omöjligt att välja när jag väl bestämt mig för en produkt, förpackningarna är snygga, samvetet mår bra då de inte använder sig av djurförsök och, inte minst; alla produkter jag har testat är verkligen bra! Duschkrämen och hudlotionen är ett måste i mitt badrum, och handkrämen med mandel är jag fullkomligt beroende av; den åker upp ur väskan på nästintill varenda lektion! Jag fann nu något som jag blev fullkomligt förälskad i; en julkalender med deras produkter - en per dag! Den finns i tre olika prisklasser, och det är nästan så att jag funderar på att köpa en sådan till mig själv... Det kommer nog aldrig ske, jag är för snål för det, men om jag ska köpa någonting till mig själv fram över så står denna kalender helt klart högst upp på listan! Vem vill du förgylla adventstiden för?

Kycklingpasta med citron, oliver och svamp

Nu gick det sista av pappas kyckling, och tyvärr kan jag inte säga att jag avslutade detta på topp. Det var fullt med folk i köket och jag stressade igenom matlagningen för att komma därifrån. Resultatet av detta var att jag inte orkade gräva fram crème fraichen ur kylen och tog havregrädde istället, och det blev inte alls så krämigt som jag hade tänkt mig, och så glömde jag riva över parmesan efter servering. Jag som hade längtat så efter parmesanost! Jag önskar er större lycka - för den här rätten har helt klart potential!

Kycklingpasta med citron, oliver och svamp
1 portion, 15 minuter

1 portion fullkornspenne
125g kycklinglårfilé
1 vitlöksklyfta
4 champinjoner
5 oliver
1 skiva citron, + ev 1 till garnering
½ dl havregrädde
olivolja
svartpeppar
salt


Koka pastan al dente i saltat vatten. Skär kycklingen i mindre bitar, finhacka vitlöken, klyv champinjonerna i fjärdedelar och fräs samman detta i olivolja i en stekpanna. När kycklingen fått en fin färg tillsätter du havregrädden och oliverna, kryddar med salt och svartpeppar och låter allt puttra ihop i några minuter tillsammans med pastan. Servera i en djup tallrik och garnera gärna med en extra citronskiva - en fräsch avslutning på måltiden!

Bovetesallad med kanelstekt fikon och kyckling

Smakkombinationen kanel + fikon + kyckling återkommer igen, och fortsätter att göra succé hos mig - den är verkligen helt oslagbar! Efter att ha suttit och jobbat med lite olika saker inom kemin hela förmiddagen blev det väldigt stressigt med matlagningen, jag höll på att glömma tiden! En sallad går relativt fort, så det fick det bli!

Bovetesallad med kanelstekt fikon och kyckling
1 portion, 15 minuter

125g kycklinglårfilé
1 portion helt bovete
1 fikon
1 morot
½ röd paprika
gurka
körsbärstomater
ruccola
romansallad
solrosskott
olivolja
flytande honung
pumpakärnor
salt
svartpeppar
kanel


Koka bovetet i saltat vatten i ungefär 10 minuter, och låt det sedan stå och efterdra en liten stund. Skär kycklingen i mindre bitar och stek den gyllenbrun i olivolja tillsammans med salt och svartpeppar. Skär fikonet i klyftor och lägg det i kycklingpannan tillsammans med kanel och en gnutta flytande honung och stek några minuter till. Skala moroten och använd sedan potatisskalaren för att strimla den - det blir väldigt dekorativt! Blanda moroten med ruccola, tärnad gurka, riven romansallad, halverade körsbärstomater, strimlad paprika, solrosskott, pumpakärnor och lite olivolja. Salta eventuellt en aning, blanda om, lägg upp på tallriken och lägg över kycklingen och fikonklyftorna - smaklig måltid!

Jag gick ner 500 kg på morgonens promenad

Det känns nu som att jag svävar fram; stegen är lättare, blicken höjd, axlarna på plats och en lite, lite ljusare syn på tillvaron. Anledningen till detta är att jag känner mig rätt säker på att jag har fattar ett beslut, och att det till och med är rätt beslut; jag vill inte läsa det här, jag vill läsa kostvetenskap - antingen kostvetarprogrammet, eller möjligtvis dietistprogrammet. De här tankarna, hoppa av och börja om på nytt eller inte, har tagit massor med energi och kraft den sista månaden - men nu känns det, som sagt, som att jag har kommit till insikt. På ett sätt mår jag bra av att läsa all den här kemin; de kickarna jag får när jag klarar av eller förstår något är otroliga, och jag känner mig så stolt över mig själv, viktig och nyttig, när jag läser det. Och jag kan tycka att det är riktigt intressant ibland, tro det eller ej. Problemet är att det är inte det här jag vill jobba med, det är jag helt säker på, och det finns en sak som jag verkligen plågas av; laborationerna. Jag behöver inte jobba på ett labb, men vägen till examen går via ett oräkneligt antal laborationer och rapporter till det - och det var när den tanken nådde mig som jag kom till insikt. Jag vill inte labba mer, jag får rysningar så fort jag tänker på det, och våndas verkligen flera dagar innan - så vill jag inte ha det i fyra år till - det är inte värt det. När jag erkände detta för mig själv och såg det som ett fattat beslut att ta tag i det här slutade regnet att ösa ner nästan tvärt - det ser jag som ett tecken på att jag är på rätt väg!

Det som återstår nu är att vänta in intagningsbeskedet som ska komma i början av december, och att lösa problemet med bostade. Här får jag ju inte bo kvar om jag inte pluggar på SLU, och det är minst sagt klurigt att lösa boendefråga såhär på en femöring med en hund som ska vara tillåten att ha med sig. Det ska gå, för här vill jag inte fortsätta! Jag firade mitt beslut med en riktigt underbar frukost; rågflingegröt med jordgubbar, keso och pumpakärnor, och morots- och pumpakärnebröd med keso, apelsinskinka och avokado, och en stor kopp gott kaffe från ICAs I love eco-sortiment. Nu är det bara 29 dagar kvar, och bara två våtlaborationer!

Färgstark kycklinggryta med ris

Mat ska vara god, nyttig och vacker - min middag ikväll var ett typexempel på allt detta! Mina ägon mådde så bra av att inta sin del, och smaklökarna var inte sena att stämma in i lovsången. Mangon och avokadon bidrar med riktigt milda, lena och snälla smaker, morötter och paprika ger lite tuggmottsånd och chilikryddan ger den där rätta hettan som bryter av så bra! För att inte tala om hur mör och god kycklingen blir av att ligga och puttra lite i grädden. Jag köpte Oatlys havregrädde för matlagning med 7% fett när jag var och handlade i helgen, och den var verkligen helt underbar! En härlig smak, lagom konsistens och nyttigare än den vanliga matlagningsgrädden - här har jag funnit en ny vän! Till detta hade jag ett riktigt gott och klibbigt jasmineris - det rekomenderar jag verkligen att ni också har, för det här måste ni prova!

Färgstark kycklinggryta med ris
1 portion, 25 minuter

1 portion jasminris
125g kycklinglårfilé
50g fryst bladspenat
50g fryst mango
1 morot
1 avokado
1 dl havregrädde
4 körsbärstomater
olivolja
svartpeppar
paprikakrydda
chilikrydda
salt


Koka riset enligt förpackningsanvisningarna, och tina bladspenaten och mangobitarna på sämma sätt. Kär kycklingen i strimlor, krydda med chili- och paprikakryddor, svartpeppar och salt och bryn den i olivolja i en stekpanna. Skär moroten i små stavar och lägg till dem tillsammans med grädden och låt puttra ihop i fem minuter. Strimla paprikan, tillsätt den och låt allt puttra vidare i ytterligare fem minuter. Vänd försiktigt ner mango, avokado skuren i mindre bitar, bladspenat och körsbärstomater och värm sedan vidare i ytterligare fem minuter. Servera sedan kycklinggrytan tillsammans med det klibbiga jasmineriset och kanske lite sallad!

Kycklingköttbullar med smakrik couscous

 

Idag la jag ner lite tid på lunchen, och presterade även en lunchlåda, då vi hade undervisningsfritt på förmiddagen. Kycklingrecept i alla dess former sprutas ut just nu, eftersom jag fick ett helt tråg med mycket fin kyckling av far i helgen - jag hoppas att det finns fler än jag där ute som tycker om kyckling? Den här gången åkte de fina bitarna i matberedaren och små, fina och otroligt goda kycklingköttbullar rullades - hundra gånger bättre än de färdigköpta! Vad ska jag göra för kycklingvariant ikväll?

Kycklingköttbullar med smakrik couscous
2 portioner, 30 minuter

250g kycklingfilé (eller kycklingfärs)
1 ägg
2 portioner couscous
2½ dl vatten
½ dl rågflingor
½ gullök
olivolja
spiskummin
svartpeppar
chilikrydda
kanel
gurkmeja
salt


Lägg kycklingen i matbrerdaren och mixa sönder till en slät röra och blanda sedan med ägg, rågflingor, salt, svartpeppar och chilipulver. Forma till relativt små bollar och stek dem gyllenbruna runt om i lite olivolja i en stekpanna. Mät upp couscousen i en kastrull, koka upp vattnet separat och slå det över grynen. Krydda med gurkmeja, spiskummin, kanel och salt, lägg på locket och låt det stå och dra ungefär fem minuter. Finhacka löken och fräse den lätt och blanda sedan i den i couscousen tillsammans med en skvätt olivolja. Servera sedan tillsammans med färdigstekta kycklingköttbullar och en god sallad.

Fikon- och fetafylld kyckling

Då jag misslyckades med att göra mig en god söndagsmiddag igår, så får jag väl låtsas att det är söndag ikväll istället - för nu lyckades jag prestera någonting riktigt bra igen! Fikon, fetaost och kanel är ren riktigt vinnande smakkombination, och fungerar även väldigt bra till lamm vill jag lova - det lagade jag när mamma fyllde år i våras. Dock vill jag minnas att vi hade halloumi istället för fetaost, och det skulle även fungerat här, till kycklingen. Härligt och al denta-kokt råris och en riktigt fräsch sallad tillförde det lilla extra till min middag - liksom en liten topping med crema di balsamico.

Egentligen hade det nog varit läge för en tröst-risotti ikväll; om förra måndagen gick från gråväder till total lycka på ett ögonblick, så var ordningen omvänd idag. Efter förmiddagens föreläsning var jag strålande glad; jag hade förstått en hel föreläsning om fria radikaler och antioxidanter - på engelska! Det är stort för mig, och jag tänkte ringa mamma och berätta den glada nyheten, men jag bestämde mig för att kolla datorn först. Där fick jag beskedet; sammanlagda betyget VG på allmän- och organkemin - jag föll, och föll, och föll. Fruktansvärt, det känns verkligen totalt värdelöst och misslyckat. Som jag har kämpat och jobbat - för ett VG? Det är inte värt någonting alls, och jag är otroligt besviken på mig själv.

Fikon- och fetafylld kyckling
1 portion, 45 minuter

1 portion råris
140g kycklinglårfilé
30g fetaost
½ färskt fikon
olivolja
svartpeppar
kanel
salt
½ citron
½ tomat
gurka
romansallad
ruccola
pumpakärnor
smör
crema di balsamico


Koka riset enligt anvisningarna på förpackningen - det bör ta ungefär 45 minuter. Sätt ugnen på 200 grader. Dela fikonet i fyra delar och lägg det i mitten av kycklingbitarna tillsammans med hälften av fetaosten. Stäng igen filéerna med tandpetare och bryn dem sedan lätt i lite smöt i en panna, och krydda med svartpeppar, kanel och salt. När de fått en lätt färg på ytan lägger du dem i en ugnsfast form, pressar över lite citronsaft och ställer in dem i ugnen i 15 minuter - kontrolleta att köttet är genomlagat, men tänk på att fikonen kan avge en rosa färg! Skär gurka och tomat i mindre bitar, blanda med hackad romansallad, ruccola, pumpakärnor, olivolja, salt, resten av citronsaften, och eventuellt lite av fruktköttet om du tycker om det! Lägg upp på tallriken och toppa med den andra hälften av fetaosten, lägg upp riset och kycklingpaketen. Ta ur tandpetarna och dekorera hastigt med crema di balsamico.

Vad håller jag på med?

Om jag bara visste vad som är fel, varför jag känner som jag gör, så skulle det vara så mycket enklare att försöka göra någonting åt det. Det jag känner är en nästan ständig nedstämdhet i hjärtat liksom - ren olycka med andra ord. Jag försöker verkligen kämpa, tänka positivt, njuta av det som finns och göra mitt bästa, men jag känner mig så liten, svag och ensam - men jag vet inte riktigt varför! Att bo ensam trivs jag med, det gör jag faktiskt, men ändå är det bara tillbaka till Stockholm och till mitt gamla hem hos mamma jag längtar. Att plugga är jag motiverad till, men ändå känner jag bara att jag struntar i det här nu - det tar kål på mig. Samtidigt finns det ingenting annat jag vill göra. Att träna och laga mat har varit det jag brunnit för tidigare - nu orkar jag inte träna, och jag hinner inte heller, och att laga mat i det delade köket är bara en plåga. Hade jag inte haft bloggen skulle jag troligtvis smugit ner och gjort gröt på fem minuter tre gånger om dagen istället - jag lider verkligen av att behöva dela utrymme och utrustning med andra, att känna mig iakttagen och trängd när jag lagar mat och att inte känna mig hemma i köket. Gråten ligger långt uppe i halsen nästan jämt, och om jag skulle lyssna någonstans långt inne i mig skulle jag ta mitt pick och pack och bege mig till Stockholm på studs - jag är inte lycklig här - men det alternativet finns inte. Jag är ingen quitter, har jag tagit mig an något så slutför jag det - punkt slut. Det här var ett jättenegativt inlägg, jag vet, men jag behövde använda bloggen som klagomur ett tag - jag har ingen annan att lassa över allt det här på.

Kyckling med fikonsallad och palsternacka

Nog är det allt bra konstigt, att när jag slänger ihop någonting med målet att mätta magen blir det helt sagolikt gott, men när jag funderar ut någonting för att det ska bli riktigt gott och mysigt på en ruggig söndagskväll så blir det bara något medelmåtta? Jag har bestämt mig för att använda alla godsaker jag fått av mamma och pappa på en endaste gång, och inte sitta och hamstra på dem och riskera att de blir dåliga! Fikonsalladen var jättegod, men hade mått bra av lite balsamvinäger, ugnsrostad palsternacka är alltid toppen, liksom naturell keso - men vad hände med kycklingen? Den smakade liksom... ingenting! Jag kryddade som jag brukar, men det var verkligen smaklökst. Jag måste komma på något bättre till morgondagsens kycklingmiddag!

Kyckling med fikonsallad och palsternacka
1 portion, 25 minuter

150g kycklingfilé
3 palsternackor
1 färskt fikon
3 små tomater i olika färger
romansallad
pistagenötter
valnötter
pumpakärnor
olivolja
svartpeppar
chiliflakes
timjan
keso
salt


Sätt ugnen på 200 grader. Halvera palsternackorna, blanda dem med olivolja, salta och lätt i en ugnsfast form. Pensla kycklingen med olivolja, krydda med salt, svartpeppar, chiliflakes och timjan, lägg i en ugnsfast form och ställ sedan in båda formarna i ugnen där de får tillagas i 15 minuter. Skär fikonet i klyftor, halvera tomaterna, riv salladsbladen och blanda allt med ruccola. Lägg upp salladen på en tallrik, ringla över lite olivolja och salta lätt innan du toppar med pistagenötter och krossade valnötter. Servera tillsammans med den ugnsrostade palsternackan, kycklingen och en klick keso. Strö pumpakärnor över allt det sista du gör.

Fettuchini med makrills- och tomatsås

En väldigt snarlik variant på denna rätt har jag för mig att jag har lagt upp förut - men den här smakupplevelsen är värd att publiceras! När vi handlade igår unnade jag mig en ask ruccola, och det gör verkligen susen med ett sådant litet tillägg - både för smak och utseende! Nu vill DNA och proteiner dra in mig i sin värld igen - ikväll blir det kyckling!

Fettuchini med makrills- och tomatsås
1 portion, 20 minuter

1 portion fullkornsfettuchini
1 burk makrill i tomatsås
1 tomat
1 liten rödlök
olivolja
fryst basilika
svartpeppar
flytande honung
ruccola
salt


Koka pastan al dente i saltat vatten. Finhacka löken och fräs den lätt i en skvätt olivolja i en stekpanna. Dela tomaten i grova bitar och lägg dem i pannan, krydda med salt, peppar och basilika och smaka av med lite honung. Efter att detta fått puttra ihop lätt i några minuter: tillsätt makrillen och dess tomatsås, dela fisken lätt, vänd ner den avrunna pastan och värm ihop allt under några minuter. Blanda ner lite ruccola, vänd om och servera i djupa tallrikar!

Köttgryta med fyra sorters lök

Mamma, pappa och bror har varit här, och jag har haft en underbar kväll med middag på Basilico och storhandling på Maxi - nu ser mina kylskåpshyllor ut som de ska igen! Pappa bidrog med ett tråg mycket fin kyckling samt kantareller, och mamma med kyckling, lax, färska fikon och en helt underbar förpackning med ekologiska vildtomater från I love eco-sortimentet. Innan dess lagade jag en lunch på det sista lilla som fanns i det - efter det fanns ett paket smör, en ost och en burk senap kvar. Den köttgryta jag gjorde var gudomlig - åt helskotta med jantelagen; herregud vad jag är bra!

Köttgryta med fyra sorters lök
2 portioner, 30 minuter

250g grytbitar av nöt
2 dl matlagningsgrädde
1 msk italiensk kalvfond
2 msk tomatpuré
1 purjolök
1 rödlök
1 gullök
1 vitlöksklyfta
1 dl vatten
svartpeppar
olivoljla
paprikakrydda
chilikrydda
salt


Skär gul- och rödlök i klyftor, skiva purjolöken och finhacka vitlöken. Hetta upp lite olivolja i en stekpanna och fräs all lök en stund. Tillsätt sedan köttet och koncentrerad fond och fräs i någon minut innan du slår på vattnet. Efter att det har fått koka samman några få minuter häller du på matlagningsgrädden, rör i tomatpurén, smakar av med svartpeppar, chilikrydda, salt, paprikakrydda och låter det hela sedan småkoka i 15 minuter. Perfekt att servara med ett gott bröd, eller råris om du är väldigt hungrig!

Lax och pasta med spenat- och pestosås

Tänk, att ett så skralt matförråd kan prestera en så god fredagsmiddag! Min älskade Saltå kvarn-spaghetti var, såklart, med på ett hörn - det är inte mycket kvar av paketet nu. Till denna plockade jag ihop lite av vad jag hade till en grön och mycket god sås och citronstekte söta munsbitar av lax - halleluhja säger jag! Två laborationsrapporter har jag skrivit sedan igår, så nu tar jag fredagskväll - tro det eller ej! Nya tag med studierna tas dock imorgon igen, och då väntar även ett besök av far och bror - ni är så välkomna så!

Lax och pasta med spenat- och pestosås
1 portion, 20 minuter

1 laxfilé
1 portion spaghetti
100g fryst spenat
1 msk pesto
½ dl matlagningsgrädde
1 liten späd purjolök
½ citron
svartpeppar
olivolja
salt


Koka pastan al dente i saltat och livligt kokande vatten. Skär laxen i mindre kuber om ungefär 1½ x 1½ cm. Stek dessa i lite olja och saft från citronen i en panna så att de får en fin färg - krydda med salt och svartpeppar. Tina spenaten och avlägsna så mycket vatten som möjligt. Skiva purjolöken och blanda den med spenaten och tillsätt även peston och matlagningsgrädden. Värm detta i en kastrull och smaka av med salt och svartpeppar. Vänd ner spaghettin och låt allt bli varmt tillsammans innan du lägger upp i en djup tallrik och lägger över de stekta laxbitarna.

Lammgryta med baljväxter

Lamm är ju bara allderles för gott! Idag i en gryta med linser, kikärtor och lite grönsaker tillsammans med haricot verts och en enkel med god sallad - det var precis vad jag behövde för att mätta och värma min stackars mage efter en heldagslaboration i biokemi och en blåsig hundpromenad. Smaksattes gjorde denna härlighet med lite av det mesta i min kryddkorg och lite kalvfond - mums vad gott! Jag kan även tänka mig att det skulle vara fruktansvärt passande med ett gott bröd att bryta och doppa till!

Lammgryta med baljväxter
1 portion, 30 minuter

125g grytbitar av lamm
120g förkokta kikärtor (½ burk)
60g okokta röda linser (½ dl)
200g hela konserverade tomater (½ burk)
50g frusen bladspenat
50g frusna haricot verts
1 dl vatten
1 morot
3 champinjoner
5 cm purjolök
1 msk italiensk kalvfond
1 vitlöksklyfta
cayennepeppar
svartpeppar
paprikakrydda
spiskummin
kanel
salt


Mät upp linser och vatten i en kastrull. Tillsätt de konserverade tomaterna och dess spad, pressa i vitlöksklyftan, tillsätt skivade morötter och purjolök, kalvfond och lammköttet. Låt detta koka på svag värme i 20-25 minuter. Tina bladspenaten och haricotvertsen enligt anvisningarna på förpackningen. Skär svampen i fjärdedelar, tillsätt dem och smaka av med cayennepeppar, svartpeppar, kanel, salt, paprikakrydda och spiskummin. Vänd i bladspenaten och kikärtorna när några minuter återstår - de ska bara bli varma. Servera grytan tillsammans med de kokta haricotvertsen, en sallad och gärna en bit gott och färskt bröd! 

Grönsakspasta med halloumi

Igår åts det vegetariskt i studentlyan igen; Saltå kvarns fullkornsspaghetti med ett ihopskrap av de sista grönsakerna tillsammans med gyllenstekta halloumibitar i en smakfull kombination. Något av det enklaste man kan göra, med andra ord, och möjligheter till varaitioner i det oändliga!

Grönsakspasta med halloumi
1 portion, 20 minuter

1 portion pasta
10 cm zucchini
70g broccoli
½ burk hela konserverade tomater à 400g
50g fryst bladspenat
3 champinjoner
½ rödlök
2 små späda purjolökar
1 vitlöksklyfta
50g halloumiost
olivolja
svartpeppar
chiliflakes
salt


Skär grönsakerna i mindre bitar i den storlek du önskar. Tina bladspenaten enligt förpackningsanvisningarna. Koka spaghettin i livligt kokande saltvatten tills den är al dente. Hetta upp olivolja i en stekpanna och fräs rödlök och purjolök där en kort stund. Tillsätt sedan svampen, zucchinin och broccolin och fräs på på lite lägre värme i ytterligar några minuter. Tillsätt sedan tomaterna och dess spad, sönderdela dem grovt i pannan, pressa ner vitlöken och smaka av med salt och peppar. Skär halloumin i kuber och stek den gyllenbrun i en egen panna. Vänd ner bladspenaten i grönsakspannan och blanda även i den avrunna pastan. Värm ihop detta ett tag, lägg upp i en djup tallrik och toppa sedan med chiliflakes och den stekta osten.

Grön ärtsoppa med bacon

Ikväll ville jag mysa med en varm soppa och lite gott bröd - det var helt enkelt vad jag längtade efter när jag, tro det eller ej, tvingade mig tog mig tid till en löprunda, trots att något helt annat var planerat. Baconet var jag tvungen att göra av med, så det fick göra de söta små ärtorna sällskap i denna soppa. För den som önskar ett vegetariskt alternativ går det naturligtvis att skippa köttet, men då kan det kanske krävas lite mer sälta av något annat slag. Toppa med lite parmesan kanske? Det lät väldigt gott, vid närmare eftertanke - det måste jag prova någon gång! Till soppan tinade jag två skivor lingonlimpa ur frysen och åt med ost och gurka - nu väntar kemistudierna på mig.

Grön ärtsoppa med bacon
2 portioner, 20 minuter

2 dl frysta gröna ärtor
1 dl matlagningsgrädde
4 dl vatten
½ grönsaksbuljongstärning
1 liten späd purjolök
1½ paket bacon à 140g
svartpeppar


Tina ärtorna enligt förpackningsanvisningarna. Mixa dem sedan med skivad purjolök till en slät massa. Koka upp buljongen och vispa sedan i ärtröran och matlagningsgrädden och låt puttra i ungefär 10 minuter. Om en tjockare konsistens önskas kan soppan redas med tillexempel en matsked maizena. Smaka även av med svartpeppar. Skär baconet i mindre bitar, hetta upp en torr panna och knapersket i den. Lägg sedan baconet på lite hushållspapper så att det överflödiga fettet sugs upp. Häll upp soppan i skålar, toppa med baconbitarna och servera ett gott bröd till!

Äppel- och kanelpasta med valnötter

Det här var nog en av de mest otippade och mest udda maträtter jag komponerat i modern tid. Det blir lätt så när ingredienserna i kylskåpet är kraftigt begränsade och tiden dessutom är knapp - vi skulle ju på bio och fira tentan! Tankegångarna gick ungefär såhär: "pasta går fort, en sås till det - matlagningsgrädde blir bra. Kryddor? Kanel är gott, och äpple passar med kanel, och honung också - och så häller vi på lite timjan, så att det blir lite matsmak på det hela också!". Det var inte bara en galen idé - det var en fruktansvärt god galen idé! Lite efterrättskänsla med en hel del sötma, men en lätt timjansmak fick rätten att hålla sig kvar på middagsbordet. Ni måste våga testa detta!

Äppel- och kanelpasta med valnötter
2 portioner, 15 minuter

2 portioner pasta
1½ stort äpple
1 dl matlagningsgrädde
1 tsk kanel
½ tsk honung
20g valnötter
½ tsk torkad timjan
smör


Koka pastan al dente i saltat vatten. Skär äpplet i skivor och stek i en klick smör tillsammns med hackade hasselnötter. Blanda ner kanel, honung och timjan i matlagningsgrädden och häll den i pannan när äppelbitarna börjat ta färg. Puttra ihop detta i några minuter innan du tillsätter den avrunna pastan och låter detta värmas tillsammns i ytterligare några minuter. Lägg upp på tallrikar och smula eventuellt över lite extra valnötter.

En perfekt start på veckan

Tänk er en riktigt grå, kall och dimmig måndagsmorgon. Det är ju inte då vi mår som bäst - eller hur? Imorse var det en sådan morgon, fram till det att jag kom hem från morgonpromenaden och kastade mig över datorn; resultaten från onsdagens sluttenta i organkemi hade kommit. Några ögonblick med väldigt hög puls, när sidan laddade, och sedan stannade den tvärt. Min sifferkod följdes av tre bokstäver: MVG. Och inte bara det; högst poäng i hela klassen. Ett glädjevrål, blandat med något underligt kvidande, undslapp mig innan jag med skakiga fingrar knappade in mors nummer. Allt brast, och jag grät. Det var tårar av glädje och lättnad, något som kom när alla spänningar släppte och, såklart, en del ensamhetstårar också.

Måndagens glädjeämne nummer två utspelade sig nu på kvällen. Jag var inne i Uppsala med mina flickor, Liv, Jenna och Johanna, samt två nya bekantskaper och såg Flickan som lekte med elden på bio. Det var första gången jag gjorde någonting för att roa mig sen jag flyttade hit, om man bortser från Ebba-promenader, påtvingade träningspass och kollapser i soffan. Filmen uppskattade jag mycket, både handlingsmässigt och miljömässigt. Då den utspelade sig i Stockholm fick jag flera gånger en väldigt varm och kärleksfull känsla i magen och då och då högg det till lite hårdare - till exempel då området kring Bergianska och min älskade löparrunda runt Brunnsviken filmades. Dessutom har jag insett hur väl jag egentligen känner den där staden; i nästan varenda utomhusscen kunde jag identifiera platsen och drömma mig bort lite - ibland glömde jag till och med hänga med i handlingen!

Wasabilax med savoykålswok

De östasiatiska smakerna har jag kommit ifrån lite på senaste tiden, med wokar, soja, ingefära och allt vad det är. I kväll gjorde dessa smaker och dofter come back i mitt korridorskök då en perfekt ugnsbakad laxfilé smaksatt med en wasabi- och sesamkrydda serverades tillsammans med en riktigt fräsch wok med savoykål som bas och basmatiris.

Wasabilax med savoykålswok
2 portioner, 30 minuter

2 laxfiléer
2 portioner ris
½ savoykålshuvud
1 röd paprika
10 cm purjolök
ärtskott, eller andra skott eller groddar
solroskärnor
sesamfrön
wasabi- och sesamkrydda
chili- och limekrydda
färsk ingefära
råsocker
½ liten citron
olivolja
soja
salt


Sätt ugnen på 150 grader. Pensla laxen med olivolja, salta den och täck den sedan med ett lager wasabi- och sesamkrydda. Lägg filéerna i en smord ugnsfast form och baka i ugnen i 20 minuter. Strimla savoykålen och paprikan tunt  och skiva purjolöken. Blanda om detta i en skål och riv även ner skalet från citronen och den färska ingefäran, och pressa sedan i saften från citronen. Koka riset enligt anvisningarna på förpackningen. Hetta upp olivolja i en stekpanna och woka grönsakerna i ungefär fem minuter. Efter halva tiden vänder du ner ärtskotten och tillsätter solroskärnor, sesamfrön och smaksätter med soja, salt, råsocker och chili- och limekrydda. Servera grönsakswoken tillsammans med det färdigkokta riset och den ugnsbakade laxen.

Senapspasta med äpple och bacon

Under förmiddagen har jag myst med Ebba i soffan, studerat biokemi och övat mina färdigheter i lagottotrimmning, och nu har en enkel och snabb lunch intagits. Grönsaker är en bristvara i mitt kylskåp nu, och kommer så att vara den närmaste veckan. Den här helgen var egentligen handlingshelg, men det blev inget föräldrarbesök, så jag får tills vidare klara mig på min skåpsmat.

Varma äpplen är verkligen fruktansvärt gott; stekta, kokade, ugnsbakade eller grillade över öppen eld! Idag stektes äpple tillsammans med bacon och blev topping till en krämig senapspasta - de smakerna går verkligen ihop!

Senapspasta med äpple och bacon
1 portion, 15 minuter

1 portion pasta
½ paket bacon
½ stort äpple
½ dl lätt crème fraiche
½ msk skånsk senap
salt


Koka upp saltat vatten och koka pastan al dente där i. Skär baconet i små bitar och tärna äpplet. Hetta upp en torr stekpanna och fräs sedan äppel- och baconbitarna i den tills de får färg och baconet är knaperstekt. Blanda crème fraichen med senapen, smaka av med salt och värm en stund tillsammans med sen avrunna pastan i en kastrull. Lägg sedan upp den krämiga pastan och toppa med äppel- och baconfräset.

Kanelpytt med honungsröra

Kanel är en krydda som jag verkligen håller av å det grövsta, och i kombination med honung är den rent gudomlig - inte bara på gröten! Kvällens middag var en höstpytt saksatt med dessa två delikatesser där den lite småsöta pumpan, den milda moroten, den uppfriskande palsternackan, de nötiga kikärtorna och den lena potatisen gick perfekt ihop. Dessutom kom den lite småsalta halloumin in och bidrog med både underbar smak och konsistens, och några salladsblad tillsatte lite färg och friskhet. Honungsröran valde jag att göra på lättkesella, men även andra lite småkrämiga och syrliga mejeriprodukter går fint att använda, till exempel matlagsnings-, turkisk eller grekisk yoghurt, för att fullända denna mycket smakfulla lördagsmiddag, såhär en grå, eller snarare becksvart, höstkväll.

Kanelpytt med honungsröra
1 portion, 30 minuter

1 palsternacka
2 morötter
1 potatis
150g butternutpumpa
115g kokta kikärtor (½ tetra förkokta)
30g halloumiost
lättkesella
flytande honung
kanel
smör
salt


Skär palsternacka, pumpa, morätter och potatis i jämnstora tärningar. Smält en ganska generös klick smör i en relativt stor stekpanna och stek på grönsaksbitarna. Krydda med kanel och salt efter egna önskemål och stek i ungefär femton minuter - och blanda om ganska ofta. Skär även halloumiosten i tärningar och tillsätt dem tillsammns med avrunna kikärtor när ungefär fem minuter återstår.

Avokado- och räkpasta

Ännu en gång; jag förvånas över hur bra jag lyckas med maten just nu! Den här pastarätten var en riktig fullpoängare, och jag önskade att den aldrig tog slut! Avokado är nog något av det bästa jag vet faktiskt, och jag har det på smörgåsen tillsammans med keso varje morgon. Massor med nyttiga och bre fetter, och en så underbar mild och frisk smak - helt oslagbart. Tillsammans med Saltå kvarnpasta, räkor och en mild tomatsås med vitlökssmak fick sig smaklökarna en riktigt älskvärd upplevelse - hur ska jag lyckas överträffa det här?

Avokado- och räkpasta
1 portion, 20 minuter

1 portion pasta
1 avokado
120g skalade räkor
1½ dl krossade tomater
1 stor vitlöksklyfta
1 liten rödlök
½ dl matlagningsgrädde
1 tsk flytande honung
svartpeppar
olivolja
salt


Koka pastan al dente i saltat vatten. Finhacka vitlöken och rödlöken och fräs den en kort stund i en liten skvätt olivolja i en stekpanna. Tillsätt krossade tomater, matlagningsgrädde, svartpeppar och salt och låt sjuda samman några minuter. Tillsätt räkor, avrunnen pasta och avokado skuren i bitar, vändrunt försiktigt och låt detta värmas tillsammans i några minuter. Servera sedan i en djup tallrik!

 


Långpannebröd med morot och pumpakärnor

Herregud vad jag sprutar inlägg idag! Febern är borta och jag har redan hunnit med både tvättstuga, bakning, hundpromenad och hundmys, och bloggande! Brödet jag bakade är en variant av det jag gjort de senaste gångerna; ett halvgrovt bröd med stor andel råg och fullkorn, rivna morötter och kesella för en härlig saftighet. Den här gången blandade jag även ner pumpakärnor, och kände för att variera mig lite och grädda brödet i en långpanna, dessutom orkade jag faktiskt inte stå och kladda med degen och göra bullar av den. Det doftar nu väldigt gott i korridoren, men brödet ligger nerfryst och får vänta med att bli smakat på tills min nuvarande påse är tom. Jag nöp dock en liten bit i kanten på ett bröd - riktigt smaskigt! Ni får en liten bild på söt-Ebba också; hon låg och sov så gulligt i min sängklädeslösa säng när jag kom upp från köket - kärlek till henne!

Långpannebröd med morot och pumpakärnor
12 bitar, 90 min

1 paket jäst
5 dl ljummet vatten
5 dl fullkornsvetemjöl
6 dl grovt rågmjöl
1½ tsk salt
2 msk valnötsolja
2 morötter
250g lättkesella
1 dl pumpakärnor


Smula ner jästen i en bunke och rör ut det i den liten mängd vatten tillsammans med saltet. Tillsätt resten av vattnet, riv ner morötterna på med den grova delen av rivjärnet och blanda ner kesellan - rör om tills alla klumpar är upplösta. Tillsätt oljan, fullkornsvete- och grovt rågmjöl och pumpakärnor och bearbeta degen en stund för hand. Låt den sedan jäsa under en bakduk i ungefär 20 minuter. Lägg ut ett bakplåtspapper i en långpanna, knåda degen en omgång till och bre sedan ut den i ett jämnt lager där i långpannan. Täck över med bakduken igen, låt jäsa i ytterligare 20 minuter, och sätt samtidigt ugnen på 200 grader. Grädda långt ner i ugnen i 20 minuter, ta ut plåten, skär önskat antal rutor och ställ in i ytterligare fem minuter. Låt brödbitarna svalna invirade i en bakduk ett tag innan de förpackas i plastpåsar, antingen för nedfrysning eller förvaring i skafferi.

Korven vi älskar, och hatar

Nyss läste jag ett så engagerande inlägg på en av bloggarna jag följer; kryddburken. Ämnet som behandlades var vår syn på korven, och hur denna produkt ursprungligen kom till. För många är korv ett naturligt återkommande livsmedel i vardagskosten - gott billigt och lättlagat! Andra ställer sig kritiska till dess innehåll; nermalda delar av såkallade "fuldelar" av slaktkroppen, såsom brosk, senor och hinnor nerpressat i en tarm. Jag håller med om att det inte låter jätteaptitligt när det framställs på det sättet - men är det inte jättebra att ta till vara på så mycket det bara går när ett djur har slaktats? Det vore ju skam om bara de "fina" delarna skars bort och användes! Att ta tillvara på så mycket som möjligt var målet förr, då korven började produceras, och jag tycker det är kanon att falukorvdet görs fortfarande.

Det jag är mer tveksam och kritisk till är mängden tillsatsämnen. Smaksförstärkare, färgämnen, aromämnen, konserveringsmedel, förtjockningsämnen - ja, listan kan göras lång, och mycket behöver inte ens vara med! Dessutom fylls korven ofta ut med vegetabilier, och därmed sjukner kötthalten. Den korv jag oftast köper är den lammkabanossen jag brukar hitta som har en kötthalt på 90%, eller lammchoritzon på 86%, men nu letar jag även med ljus och lykta efter Familjen Olssons falukorv utan E-nummer, och med en kötthalt på 80% - den provar jag gärna. Med andra ord, jag eftersträvar så rena produkter som möjligt, och att det är mindre fint ansedda delar som är nermalda i ett korvskinn av tarm, det tycker jag bara är jättebra! Det skulle vara rent tragiskt om allt som inte såldes som skinka eller kotlett slängdes, både ut etisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel. Huruvida vi har rätt att föda upp djur för slakt, och behandla dem som vi gör är en annan fråga, men sålänge vi gör det tycker jag vi är skyldiga att inte slösa på det vi får ut av produktionen!

Bilden är lånad.


Var kompis med maten

Tips 6 - matrelationer
Mikaelas tips

Äta gör vi för att få energi och orka göra det vi ska, både vardagssysslor, träning och alla andra aktiviteter, vi äter för att det är en social aktivitet med fika, middagar och mys i soffan, och vi äter för att det är gott! Vad vi äter, och hur mycket, avgör hur mycket vi orkar, hur vi mår, hur humöret skiftar och hur vi känner oss rent allmänt. Mat kan fungera som belöning, som tröst, som en vardagsgrej eller, i värsta fall ett måste - om matlusten inte finns med oss. Naturligtvis är det viktigt att äta på ett sådant sätt så att vi får i oss det vi behöver på ett balanserat vis, varken mycket mer eller mindre, men det viktigaste av allt är ändå att vi trivs med våra matvanor, och själva mår bra av det vi äter.

Det finns kostråd än hit och än dit, rekomendationer och dieter i det oändliga, saker som allmänt ska ätas och saker som anses förbjudna. Många faller dit på det här, och känner sig som sämre människor om de äter hel- och halvfabrikat, godis, sötsaker, för lite grönsaker, hoppar över frukosten eller har för vana att ta ett glas vin om kvällen. Samtidigt är det många som känner sig sämre för att de inte äter som alla andra, jag är en av dem. Jag vill inte äta godis och sötsaker! Mitt sockersug har jag jobbat bort, och jag blir istället sugen på frukt - och det trivs jag bra med! Samtidigt känner jag mig uttittad och udda när jag inte tar en bulle när det bjuds på studiebesöken, eller en tårtbit när vi firar födelsedag, men jag vill helt enkelt inte ha - jag mår dåligt om jag äter det. Varför ska jag tvinga i mig onyttiga saker som jag inte vill ha när jag mår jättebra utan? Och samtidigt, varför ska någon annan tvinga i sig massor med okända grönsaker, gryner och för den personen läskiga livsmedel som anses hälsofrämjande, trots att den personen inte vill ha? Vi mår ju inte bättre om vi tvingar i oss saker!

Min poäng är att det viktigaste är inte att du äter vad som allmänt anses var rätt, utan att du äter det som du själv mår bäst av! Naturligtvis är det bra att vara observant på om kroppen visar tecken på att du får för mycket eller för lite av någonting och att du isåfall åtgärdar det, men om du, som min mor, mår bra av att äta en bulle och en chokladbit då och då, eller som min far mår riktigt gott av att njuta av en öl - så gör det! Och jag, som mår bra av att avså från onyttigheter och alkohol kommer fortsätta att göra det, även om andra tycker att det är ett ofriskt beteende - för det är det jag mår bäst av.

Kyckling- och pestospaghetti

Som jag tidigare sagt; det bästa jag vet, just nu, är spaghetti med olika såser - jag skulle kunna leva på det ett bra tag! Fort går det att göra, och det är så mysigt att sitta och rulla upp spaghettin med sked och gaffel, uppkrupen i soffan med en filt och en varm hund. Fredagsmiddagen innehöll fredagskyckling i kombination med pesto i en krämig sås med crème fraiche, mycket gott!

Vad gör jag en fredagskväll när jag har feber och har varit på labbet hela eftermiddagen? Jag skriver rapport på det jag gjort, på engelska, och utbytesstudenterna i korridoren har fest. Tyvärr misstänker jag att de knappt har kommit igång ordentligt ännu, utan kommer att göra det först framåt ett i natt - kul. Min rädsla ligger främst i att de ska äta upp min mat där nere, att något ska gå söner eller att någon ska ta mina skor - då skulle jag bli riktigt ledsen. Vi får se om Ebba kan sova eller om hon kommer rusa runt och bråka hela natten - jag har öronproppar. Jag har tvättstuga åtta imorgon bitti, ännu roligare. Är det då jag ska smälla i dörrarna när jag går upp vid sex?

Kyckling- och pestospaghetti
1 portion, 20 minuter

1 portion spaghetti
1 kycklingfilé
½ dl crème fraiche lätt
1 msk pesto
1 enorm vitlöksklyfta
parmesanost
smör
salt


Koka spaghettin al dente i livligt kokande och saltat vatten. Skär kycklingen i små bitar och bryn den lätt i en klick smör i en stekpanna. Blanda crème fraiche, pesto och pressad vitlök i en skål, och rör sedan ner blandningen i stekpannan tillsammans med kycklingen och låt puttra lätt i ungefär fem minuter. Häll av pastan och vänd ner den i pannan - låt bli varmt tillsammans under några minuter. Lägg upp i en djup tallrik, riv över lite parmesanost och njut sedan genom att äta med sked och gaffel.

Pestogrönsaker med halloumi och basmatiris

Gårdagens vaccinering och tenta, och dagens introduktion av biokemikursen, har golvat mig totalt. Inspiration och matlust lyser med sin frånvaro, och därför bad jag både mor och far om råd. Pappa min svarade inte ens, och mamma föreslog kött när endast en timme återstod till matlagningen - och den tiden hinner inget kött tina på! Istället valde jag att rensa lite bland grönsakerna i mitt kylskåp, eller snarare i min del av kylskåpet. Lätt mat, precis vad jag vill ha när jag är sjuk! En låda till imorgon blev det ocksåoch imorgon kväll ska jag göra en efterlängtad spaghettirätt med kyckling och pesto - om jag inte blir sjukare.

Jag har lite problem med matfotograferingen; det blir aldrig bra! Ljuset nere i köket är så kallt och stelt, och det finns bara kala ytor att ha som bakgrund, och uppe i mitt rum är det för mörkt för att få till det. Blixt är jag allergisk mot - hur ska jag lösa det här?

Pestogrönsaker med halloumi och basmatiris
2 portioner, 30 minuter

2 portioner basmatiris
2 paprikor
250g broccoli
½ blomkålshuvud
2 morötter
10 svarta oliver
4 skivor halloumi
2 msk pesto
olivolja
salt


Sätt ugnen på 225 grader. Dela upp broccolin och blomkålen i små buketter, strimla paprikorna ganska grovt och skär morötterna i stavar. Blanda alla grönsakerna med oliver, pesto, lite extra olivolja och salt i en bunke. Rör om väl så att alla grönsaksbitar får ett tunt pestolager runt sig. Häll ut bunkens innehåll på en bakplåtsklädd plåt och ställ in i ugnen i ungefär 20 minuter. Koka under tiden riset enligt anvisningarna på förpackningen, och stek halloumiskivorna några minuter per sida i en ganska het panna, så att de får en gyllenbrun färg. Lägg upp ris och prstogrönsaker på en tallrik och lägg över de stekta ostskivorna.

Indisk daal med blomkål

Det känns som att jag är inne i en period då jag hämtar mycket inspiration från mamma och pappa, och maträtter de lagat under min uppväxt. Här är ännu ett recept som mor min har inspirerat mig till; en variant av indisk daal. Det är en välkryddad gryta med röda linser, kokosmjölk, tomat och spenat som hon fick dille på för några år sedan. Dessutom kom hon med ett hett efterlängtat kryddtillskott till mitt skafferi i helgen - som jag gick loss bland dem idag! Jag trodde i förväg att det skulle bli något halvdant ihopkrafs med mina kylskåpsrester som skulle ätas upp, men inte vara mer än så. Ack så fel jag hade! Åter igen lyckades jag prestera en riktig stjärnsmäll i köket - till och med mamma skulle vara stolt över den varianten!

Indisk daal med blomkål
2 portioner, 20 minuter

½ blomkålshuvud
½ dl russin
gurkmeja
spiskummin
svartpeppar
paprikakrydda
kardemumma
kanel
garam masala
olivolja
salt
färsk persilja

1½ dl röda linser
2 dl krossade tomater
2 dl kokosmjölk
100g bladspenat
svartpeppar
gurkmeja
garam masala
½ gul lök
1 fruktansvärt stor vitlöksklyfta
olivolja
salt

2 portioner basmatiris


Finhacka vitlök och gul lök och fräs lätt i en skvätt olivolja i en kastrull. Tillsätt krossade tomater, kokosmjölk och linserna. Krydda med garam masala, svartpeppar, gurkmeja, salt och spiskummin och låt sedan småkoka i ungefär 10 minuter. Koka riset enligt förpackningsanvisningarna. Dela blomkålen i små buketter. Hetta upp olivolja i en panna och tillsätt blomkål, kardemumma, spiskummin, paprikakrydda, kanel, svartpeppar, garam masala, gurkmeja, salt och vatten - låt detta sedan värmas i ungefär fem minuter och blanda sedan i grovt hackad persilja. Blanda ner bladspenaten i linsgrytan och låt detta puttra vidare i fem minuter till. Servera riset, linsgrytan och blomkålen med en naturell sallad, gärna innehållande tomat och gurka!

 


Krämig champinjon- och biffspaghetti

Matlagningen går så bra just nu - jag överträffar mig själv hela tiden! Det är bara för mig att njuta av stunden, rätt vad det är står jag här utan inspiration eller medvind i köket igen. Dessvärre är just matlagningen det enda som känns bra just nu; pluggandet är grymt motigt och slitsamt, jag har ont i nacken, ländryggen, huvudet, halsen och magen, och jag känner mig väldigt ensam och vilsen. Perfekta förutsättningar föt tentan imorgon, eller?

Den här lite smålyxiga, men väldigt lätt- och snabblagade pastarätten var precis vad jag behövde; svamp och biff smaksatt med den delikata tryffeloljan i en krämig sås tillsammans med fullkornsspaghetti från Saltå kvarn - det är grejer det! I och med inköpet av mina nya djupa tallrikar, riktiga pastatallrikar, har jag fått en riktig crush för spaghetti - fler varianter av denna ljuvliga pasta utlovas inom kort!

Krämig champinjon- och biffspaghetti
1 portion, 20 minuter

1 portion spaghetti
1 ryggbiff
6 champinjoner
75g crème fraiche lätt
1 tsk vit tryffelolja
1 vitlöksklyfta
svartpeppar
persilja
smör
salt


Koka spaghettin al dente i ett livligt kokande och saltat vatten. Skiva champinjonerna och stek dem i en klick smör. Skär biffen i strimlor och lägg i pannan. Pressa i vitlöksklyftan i crème fraichen, rör om och vänd ner i pannan då svampen är gyllenbrun och köttet fått en lätt stekyta. Smaksätt med svartpeppar, vit tryffelolja och salt. Häll av pastan, rör ner den i såsen och låt detta värmas ihop i några minuter. Lägg upp i en djup tallrik och toppa med lite färsk persilja.

Pumpapaj med frön och ost

Paj har väl aldrig riktigt varit min grej; någonting onyttigt som man inte blir mätt på är vad jag har tyckt. Med pumpa kvar från helgen och en nyinköpt pajform från söndagens IKEA-besök bestämde jag mig ändå för att ge denna matform en ny chans. Utan att överdriva kan jag säga att resultatet överraskade mig något brutalt; det var fruktansvärt gott! Jag skulle vilja buda över varsin bit till både mor och far på studs, framförallt mor tror jag skulle bli stormförtjust! Pajdegen är av en nyttigare variant, liksom fyllningen, och jag toppade med fetaost, solroskärnor och pumpakärnor. Till detta åt jag mammas selleri- och apelsinsallad - en mycket passande smakupplevelse; att pumpa och apelsin går så bra ihop!

Pumpapaj med frön och ost
4 portioner, 75 minuter

75g smör
75g kesella lätt
2½ dl fullkornsvetemjöl

350g pumpa
175g kesella lätt
2 ägg
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
30g fetaost
solroskärnor
pumpakärnor


Smöra en pajform. Skär smöret i kuber och nyp snabbt ihop till en pajdeg tillsammans med den mindre mängden kesella och fullkornsvetemjölet. Tryck ut degen i formen och låt den sedan stå i kylen i ungefär 30 minuter - sätt samtidigt på ugnen på 200 grader. Förgrädda sedan pajskalet i ungefär 10 minuter. Vispa ihop äggen med den större mängden keselle, saltet och pepparn. Riv pumpan grovt och blanda sedan den med smeten. Bre ut fyllningen i det förgräddade pajskalet, smula över fetaosten och strö sedan på önskad mängd pumpa- och solroskärnor. Grädda i ugnen i 25 minuter. Ta ut den, skär i åtta bitar, frys in de du vill spara till en annan gång, och servera övriga med en god sallad och kanske en smörgås!

Mammas selleri- och apelsinsallad

Mamma brukar göra en fruktansvärt god sallad till jul, gjord på egenodlad grönkål, apelsin, russin och solroskärnor. När det inte är grönkålssäsong byts kålen ut mot blekselleri - och resultatet, en uppfriskande väldigt vacker och c-vitaminspäckad sallad, passar både som tillbehör till varmrätten eller som ett eget mellanmål. I min sallad har jag antingen solroskärnor, pumpakärnor, valnötter, hasselnötter - eller en blandning av allt! Håll till godo!

Mammas selleri- och apelsinsallad
1 portion, 5 minuter

2 stjälkar blekselleri
1 apelsin
1 msk russin
½-1 msk frön och/eller nötter

Skala apelsinen och skär den i bitar. Dela även sellerin i bitar och blanda sedan med russin och ditt val av goda frön och nötter! Ät som den är, eller bjud den tillsammans med en varmrätt.


Biff med spenat- och böndinkel

Snabblagad, god och nyttig mat - det tycker jag om! Saker jag inte tycker om: tentaplugg, stormblåst, att vara helt slutkörd och tom i huvudet och att nu när vi äntligen börjar se ljuset i denna organkemitunnel börjar vi redan skymta öppningen till en mycket lång och mycket mörk biokemitunnel...

Till middagen rök min sista portion kokat dinkel - imorgon får jag hitta på något nytt! Jag vill slå ett slag för fryst bladspenat också; otroligt smidigt och väldigt gott! Idag blandade jag spenaten med lite överblivna kidneybönor, salt och dinkel - hur gott blev inte det!? Supergod sallad, kokta haricot verts och en väldigt neutral, men ack så god, stekt biff - det är måndag igen.

Biff med spenat- och böndinkel
1 portion, 20 minuter

1 ryggbiff
1 portion dinkel
100g bladspenat
75g haricot verts
120g kidneybönor (½ burk förkokta)
svartpeppar
salt
smör


Koka dinkelgrynen enligt förpackningsinstruktionerna. Smärt lite smör i en panna och stek biffen så välstekt, eller blodig, du vill - för ett medium plus-resultat kan du sikta på runt åtta minuter per sida på medelvärme, ungefär. Krydda med salt och svartpeppar. Förväll haricot vertsen i saltat vatten någon minut sådär. Blanda bladspenat, kokt dinkel och kidneybönor, och låt detta bli varmt tillsammns på spisen ett tag. Lägg sedan upp tillsammans med haricot verts, sallad och den färdigstekta biffen.

Spaghetti med skaldjur i tomatsås

Till lunch idag lagade jag ett av mina absoluta favoritrecept, fast i en lite enklare och snabbare variant! Nog verkar jag ha snöat in lite på fisk och skaldjur på senaste tiden, men det är bara bra; bara tanken på att serotoninnivån i hjärnan sägs öka vid intaget av dessa delikatesser gör mig glad. Helt underbart gott är det ju också, och så passade jag på att inviga mina nyinköpta djupa tallrikar - det är såhär pasta ska ätas! Jag gör er väl inte förvånade när jag säger att resten av dagen ska ägnas åt kemistudier?

Spaghetti med skaldjur i tomatsås
1 portion, 20 minuter

70g musslor utan skal
70g räkor utan skal
1 portion spaghetti
1½ dl krossade tomater
1 tsk flytande honung
½ gul lök
1 gigantisk vitlöksklyfta
olivolja
svartpeppar
parmesanost
timjan
salt


Finhacka både gul lök och vitlök och fräs lätt i en skvätt olivolja. Tillsätt krossade tomater, honung, salt, peppar, timjan och låt sjuda på svag värme i en kvart. Koka spaghettin livligt i saltat vatten. Vänd försiktigt ner räkor, musslor och den färdigkokta speghettin och låt detta värmas ihop, fortfarande på låg värme, i några minuter. Servera i en djup tallrik och riv grovt över parmesanost.

Sötstark kyckling med kanelrostad pumpa

Halloween, Allhelgona - kalla det vad ni vill; pumpa hör den här helgen till! Jag impulsköppte en butternutpumpa förra helgen, och igår åkte en del av den in i ugnen tillsammans med en kycklingfilé glacerad med en gudomligt god röra! Heldinkel blandat med majs tillsammans med en sallad var underbara tillbehör, liksom de hackade hasselnötterna!

Sötstark kyckling med kanelrostad pumpa
1 portion, 30 minuter

1 kycklingfilé
200g butternutpumpa
1 portion dinkel
½ majskolv
olivolja
cayennepeppar
svartpeppar
kanel
flytande honung
salt
hasselnötter


Sätt ugnen på 225 grader. Koka majskolven i saltat vatten i ungefär 20 minuter. Rör ihop honung, olivolja, cayennepappar, svartpeppar och salt till en trögflytande röra och pensla på den på kycklingen och lägg den i en ugnsfast form och tillaga i ugnen i 20 minuter. Koka dinkelt enligt förpackningsanvisningarna, skala av majskornen från kolven och blanda ihop dem tillsammans med lite olivolja och salt. Skala pumpan och skär den i klyftor. Pensla med lite olivolja, krydda med kanel och ställ in i ugnen i en separat form under resten av kycklingens tillsagningstid. Lägg upp kyckling, pumpa, dinkel och en sallad på tallriken, hacka hasselnötter och strö över allt - smaklig måltid!

Fetaostfyllda broccolibiffar

Ja, nu är det tentatider igen, och uppdateringen här kommer lite i otakt - men sådant får man leva med! Även igår gick pluggande bra, även om jag har väldigt dåligt samvete för att jag prioriterade matlagning till både lunch och middag samt ett IKEA-besök framför ytterligare några timmar med böckerna.

Till lunch lagade jag ett par riktigt goda vegetariska biffar från boken Vegetariskt - mat från Trädgårdscaféet Slottsträdgården Ulriksdal, som fick Måltidsakademins pris för bästa vegetariska kokbok 2005. Jag tog den mängd fetaost jag hade hemma, men i receptet är den dubbelt så stor - ta den större mängden om du vill ha dem lite krämigare, och såklart mer fetaostsmakande!

Fetaostfyllda broccolibiffar
2 portioner, 50 minuter

2 dl avorioris
2 potatisar
1 gul lök
125g broccoli
50g fetaost
2½ dl grönsaksbuljong
1 ägg
färsk persilja
svartpeppar
olivolja
salt


Finhacka löken och fräs den lätt tillsammans med riset i olivolja i en kastrull. Slå på buljongen och låt småputtra i ungefär 20 minuter, tills vätskan kokat in. Skär potatisen i små bitar och koka den i lättsaltat vatten tills den är mjuk - ungefär lika länge som riset. Skär broccolin i små bitar och förväll den i saltat vatten i några minuter. Mosa den kokta potatisen och blanda med riset, broccolin och ägget. Tärna fetaosten, hacka persiljan och rör ner även detta tillsammans med salt och peppar. Forma tio jämstora biffar och stek dem gyllene, uppåt tio minuter per sida på medelvärme, i en skvätt olivolja. En sallad och antingen en tomatsås eller naturell yoghurt serveras med fördel som tillbehör!

RSS 2.0