zucchini

Eftersom det inte blev någon spinning ikväll passade jag på att prova Nikes relativt nya tränings-app på iPhonen! Jag har haft den där i några veckor utan att det har blivit av att prova något träningsprogram, tanken har mer varit att ta det utomhus i sommar i samband med löpning. Då jag har ont och träningsvärk mest överallt var det magen som fick sig en omgång i ett Get focused-program; 15 minutersprogram med fokus på en muskelgrupp. I övrigt finns det program som är 30 eller 45 minuter långa och med lite olika mål och upplägg - kul när inspirationen inte är på topp! När ett program sätts igång startar tiden och sen talar en röst om hur mycket tid det är kvar, vilken övning som ska göras och lite tips att tänka på - och även när det är dags att byta sida i till exempel sidoplankan. Superbra! En bra grej är att kolla igenom övningarna på det aktuella programmet innan bara, för det finns ingen tid att fundera på i bytena - tempo, tempo!

När jag var färdig med min lilla miniträningfick jag läge att knäppa en rätt söt bild på Ebba och Swea; jag stängde vardagsrumsdörren för att inte Ebba skulle komma och vilja vara med och leka med matte på golvet.

Nu har jag pluggat duktigt hela dagen; bra kämpat - duktig student! Rätt bra har det gått dessutom, men jag börjar ändå ångra att jag bokade upp mig för jobb 11-17 imorgon, mindre taktiskt två dagar innan en tenta. det som drivit mig hela dagen har vairt tanke på att gå på mitt favoritpass under veckan ikväll, men vänster framsida lår signalerar någonting som känns bra mycket mer än träningsvärken jag helt klart kan identifiera i det högra. Varningssignalen tillsamman med en sakta tilltagande tentastress fick mig att, motvilligt avboka och satsa på mer biokemi istället - men nu behöver jag en pause ett tag!

Bilderna ovan kommer från morgonens soliga och energisamlande, men väldigt hala, promenad med Ebba. Det var rena isgatan ute i skogen efter att ha frusit på under natten igen - jag är faktiskt väldigt tacksam över att jag höll mig på benen hela vägen längs med Edsviken!

Då har vi nått fram till den sista brödsorten i den här leveransomgången från Pågen; Veteklämmorna. Ännu ett ljust bröd, vilket som bekant inte är det jag väljer i första hand. Det här brödet är ett portionsbröd som är ganska tjockt, litet och knubbigt i formen; skönt att hålla i handen och lätt att ta med sig utan att det går sönder. Smaken var det egentligen inget fel på, men både mamma och jag var eniga om att det var lite degigt - men hellre det än torrt enligt mig! Vi tog oss väl an hälften av dem var ungefär, och mina åt jag till frukost efter mina morgonträningar, med smör, ost, rökt skinka och gurka. Helt okej, men jag vill nog ändå ha mer tuggmotstånd och mustighet! Sådana här ljusa, mjuka bröd förknippar jag med barndom; frukost med en ostsmörgås som doppas i varm choklad, eller matsäckssmörgåsar på en vinterpromenad på isen med mamma. Min bror äter så gott som uteslutande bröd liknande dessa, åt polarbröds/hönökaka-hållet, och det är det vi åt även som små. Så visst, testandet av den här påsens innehåll har glort mig lite nostalgisk, och den upplevelsen tackar jag för, men det är nog ingenting jag kommer köpa hem själv.

Lördagsmiddagen är precis uppäten, och avnjuten, melodifestivalen har rullat igång och jag måste erkänna att jag mår oförskämt bra! En liten lätt antydan till snuva - men ingenting med! Målet är att lyckas hålla mig ifrån träning imorgon också för att komma igång igen på måndag, vi får se om jag lyckas!

Dagen, den första riktiga vårdagen som jag har fått njuta av, har inneburit tentaplugg och en helt underbar hundpromenad; en lycklig, lydig och lurvig vovve sprang runt och nosade på allt, och jag saknade för första gången i mitt liv ett par solglasögon. För att knyta samman denna andra lördagen i mars bjöd jag min mor och bror på filodegsibakad laxfilé med sallad och en enkel sås på grädde och hummersås. Det uppskattades av oss alla - nu väntar kvalitetstid med de nära i soffan!

Filodegsinbakad laxfilé
4 portioner, 30 minuter

4 laxfiléer
8 filodegsark på rulle
1 purjolök
1 vitlöksklyfta
1 citrongräs
½ msk hummerfond
svartpeppar
salt
dill
smör

2 dl grädde
2 msk hummerfond
dill
vatten
vetemjöl

Sätt ugnen på 200 grader. Skiva purjolöken och citrongräset och finhacka vitlöksklyftan och fräs allt tillsammans i en stekpanna i en klick smör. Ta bort från värmen och rör i hummerfond och lite dill. Lägg ut två filodegsark på varandra, fast med olika riktiningar. Lägg en laxfilé i mitten och lite av lökblandningen ovanpå. Vik ihop paketet, vänd på det så skarven hamnar nedåt och placera det på en bakplåtsklädd plåt. Smält ungefär 25 gram smör och pensla därefter paketen med det. Ställ in i ugnen i 20 minuter. Sjud upp grädden, rör i hummerfonden och dillen. Gör en redning på mjölet och vattnet och red upp såsen för att få lite krämighet på den. Lägg upp fiskpaketen på en tallrikar, häll på sås och servera med en sallad.

God eftermiddag! Frisk ännu? Nej, jag känner mig inte alls bra; snörvel, ont i halsen, huvudvärk och allmän feberkänsla. Det försvinner liksom inte. Laborationsredovisningarna klarades av på förmiddagen så nu är det bara tentan som återstår på den här kursen! Nu väntar jobb till klockan nio ikväll; precis vad jag känner att min kropp längtar efter...

Pannkakstorsdag igår med en variant som jag lät mig inspireras av på Pickipicki; ugnspannkaka i minaformat. Roligt att kunna variera med lite olika smaker och prova sig fram; alla mina tre smaksättningar kommer garanterat att prövas även i stort format så småningom. När plåten togs ur ugnen var de så stora och fina, som små suffléer, men dessvärre sjönk de ihop innan kamerna hann fram. Jag har inte riktigt lärt mig den nya ugnens egenskaper, så ytan blev lite mörk - det verkar vara bra drag i värmen jämfört med den gamla! Vi åt tre var igår och ikväll tar jag de sista med mig som fredagsmiddag på SATS. Trevlig helg!

Ugnspannkaka i miniformat
4 portioner (12 muffinsformar), 40 minuter

2 ägg
2½dl fullkornsvetemjöl
5 dl mjölk
salt

ädelost + rökt skinka
västerbottensost
riven morot

Sätt ugnen på 225 grader. Vispa ihop pannkakssmeten och fördela i en muffinsplåt eller tolv formar - ungefär 2/3 delar var formen ska fyllas. Lägg i valfri smaksättning i formarna och grädda därefter i 25 minuter. Smaklig måltid!

Tredje brödet ut i den här omgången av brödtestandet är ett ljust lantbröd som levererars oskivat. Helt klart ger det en lite annan känsla att sitta där och själv skära upp brödet med en riktig brödkniv på en rustik skärbräda än att fiska upp en färdig skiva ur en påse, så där har vi helt klart någonting som jag gillar! Allra mest har brödet använts till varma mackor av olika slag. Mest lyckosamma var ett par förrättssmörgåsar med olivolja, tomathack, vitlök och musslor samt ett par lata middagssmörgåsar med smörstekta champinjoner och västerbottensost - mumma! Mamma har uppskattat de till frukost, då rostat med med smör - och en marmeladklick på helgerna, men hon är ju lite mer för ljust bröd än vad jag är! Hos mig har den varianten inte gått hem lika väl, även om jag visst var ganska nöjd när jag fick doppa min rostade ostsmörgås i en kopp te efter ett sent BodyCombat-pass förra veckan! Jag provade även en bit orostat, men den ville jag inte ens behålla i munnen - inte min grej helt enkelt! Nja, lite mer fibrer, fullkorn och färg vill jag nog ha ändå!

I helgen var Micki hemma i den stora staden igen, ett lite halvspontant besök sådär! Det uppskattades mycket av mig, och tillsammans med Hanna spenderade vi några välbehövliga timmar på Café '60, de med varsin tacovariant till lunch och jag med en riktigt maffig kanelbulle! Det är helt otroligt vad en sånhär kort stund med de man trivs allra bäst med kan göra; hur mycket minnan de kan liva upp, hur mycket humöret, orken och det allmäna välbefinnandet kan öka och hur känslor som liksom placerats i ide kan väckas så fort! Det är riktigt jobbigt att vara ifrån de man tycker om; att Micki bor i Gävle hanterar jag genom att sticka huvudet i sanden, helt enkelt för att jag blir för ledsen när jag tänker på det. När vi sedan ses är det som om det var igår vi sågs, fast med en längre tidsperiod att uppdatera varandra om - en ganska häftig känsla!

Om det var den där kanelbullen eller inte låter jag vara osagt, men på vägen därifrån började jag må riktigt ruttet; illamåendet kom svallande över mig i vågor. Planen var att åka till Solna centrum för att bli upplockad av mamma och åka iväg till Maxi. Det gick sådär. Mamma körde hem mig, och sen bröt helvetet lös och jag tillbringade kvällen och halva natten med huvudet över spyhinken. Jag är väldigt sällan bitter, utan snarare väldigt bra på att se saker positivt; jag tror att det finns en mening med allt som sker - det är redan förutbestämt och det gäller bara att inse vad meningen är. Dock måste jag ju säga att jag inte riktigt har funnit meningen med alla sjukdomar jag har fått dras med sen i november; infulesa + lunginflammation plågade mig då i åtta veckor och efter det har ont i halsen och feber varit återkommande fenomen var tredje vecka ungefär, om inte ännu mer ofta. Mitt immunförsvar verkar ha lagt va helt, är det någon som har några supertips för att reparera det igen?

De här sconesen har jag pratat länge om att jag ska baka, ända sen innan lunginflammationen i november! Men, den som väntar på någonting gott väntar aldrig för länge har jag hört. Det slutliga receptet blev en direktkopia av grundreceptet från senaste numret av Laga lätt, fast med morot istället för äpple! Mysfaktorn var hög när mamma och jag satt och kurade vid köksbordet med Earl green-te, lagrad prästost och mormors hemkokta apelsinmarmelad. Hunden låg på sin dyna med sin morgonrock, nytvättad och fin, efter hennes och mammas promenad tillsammans med Marie och hundkompisen Mitzi till hundcafét Himmelska hundar på Hedinsgatan inne i stan. De verkade ha haft det riktigt trevligt, allihopa! Min dag har ägnats åt biokemi och tedrickande; halsen är, åter igen i katafstrofform - vad har jag gjort för att förtjäna detta?

Morotsscones
6 stycken, 20 minuter

3 dl vetemjöl special
1 dl fullkornsvetemjöl
1 tsk bakpulver
1/4 tsk salt
1 msk socker
50g smör
1 morot
1½ dl mjölk
1 ägg

Sätt ugnen på 200 grader. Blanda mjöl, bakpulder, salt och socker i en skål. Dela smöret i mindre bitar och nyp in det i de törra ingredienserna så finfördelat det går. Riv moroten fint, blanda med mjölken och tillsätt det till de övriga ingredienserna. Blanda om till en något kladdig smet och forma sedan sex bitar på en pappersklädd plåt och platta till dem lite. Markera lätt fyra delar med en mjölad kniv och nagga med en gaffel. Pensla med uppvispat ägg och grädda därefter i ugnen i 12-15 minuter. Servera med favoriterna bland sconespålägg och en kopp te!

Godmorgon! En föreläsningsfri dag ligger framför mig, och planen är att den ska utnyttjas till max i studiernas teckan; laborationsrapport och uppstart av tentapluggningen - det låter det va? Dessvärre såg jag att det är massa skidor på TV senare, men det problemet ta vi då. Multi-tasking? Innan jag sätter igång tänkte jag fortsätta beta av innehållet i brödpaketet från Pågen som jag fick hem förra veckan!

Lingongrovan är ju onekligen ett populärt och väldigt omtyckt bröd! Jag har hittat det hemma hos morfar och Inga de senaste åren, i Mickes frukostpåse på föreläsningen varje morgon, hemma hos ett antal vänner och bekanta och i många människors kundkorgar och vagnar i mataaffären. Nu har Pågen tagt fram en variant, som ska vara lite nyttigare! Det är mindre socker i, mer lingon och hela rågkärnor i. Jag tycker om lingongrovan som den är, men den här varianten tilltalar mig mer! Den ligger helt i linje med mina personliga preferenser om att minimera det tillsatta sockret i färdigprocesserade varor och öka fullkornsinnehållet.

För mig ha den här påsen gått åt till dubbelmackor på förmiddagsfikat i skolan, som frukostsmörgås i soffgruppen på SATS när jag har tränat på morgonen och som ett mellanmål på eftermiddagen. Smör, ost, skinka och gurka har ackompanjerat vid samtliga tillfällen, förutom nu på morgonen när sist skivan avnjöts med keso, skinka, avokado och en nypa flingsalt - kalasgott! Ett litet minus dock för att det krävs en låda för transport i väska om man önskar en hel smörgås - brödet är ju ganska tunt och skivorna långa, så de bryts lätt, men det känns som en bagatell i sammanhanget!

Ett inlägg tillägnat min stora kärlek i livet; min underbara lilla Ebba! Igår var det födelsedag här när mitt lilla hjärta fyllde två år - det är helt sanslöst hur fort tiden har gått! Det sista året har bara flugit fram känns det som. Hon är en vuxen tjej nu, så duktig och fin på alla vis. Det är svårt att förstå hur man kan älska ett djur så gränslöst mycket! <3

Förra veckan fick jag det där efterlängtade smset från OK/Q8 om att det var dags att knata dit för att hämta paket. Innehållet var jag väl medveten om; en leverans från Pågen med deras senaste nyheter! Jag blir så glad när det är dags för ett nytt uppdrag i Pågens brödpanel - det är så spännande med nya produkter!

Första påsen att öppnas var Krisprolls nya skorpor; müsli. Det var efter en skön vinterpromenad med mamma och hund som jag, med frusna fingrar, rosiga kinder och snörvlande näsa, provade skorporna med smör, ost och  sällskap av en stor kopp te - mysfaktorn var hög! Glatt överraskad blev jag av skorporna också; det var en väldigt god smak, ganska neutral men ändå någontng speciellt utöver vanliga veteskorpor. De kändes lite extra krispiga och hade små pigga inslag av korinter - spännande! Mamma mumsade också på och vi nickande gillande åt varandra - de där skorporna var precis vad vi ville ha just då!

De har även fått vara med vid kvällsteet några gånger, och som lite extra energi innan en hundpromenad, och de är väldigt goda även utan pålägg! Ett gott tillskott i en skorpfamlj som jag annars inte är någon jättestor konsument utav!