Hår i öronen
En av de stora fördelarna med lagotton, enligt mig, är att de inte fäller hår. De är alltså allergivänliga, och dessutom slipper jag se ut som en pälsboll för jämnan. Denna egenhet medför dock att de kan få problem, tillexempel då de inte tappar håret i öronen och hörselgångarna kan bli igentäppta och inflammerade. För att undvika denna åkomma ska man regelbundet, håll i er nu alla känsliga, rycka ut håret ur öronen på dem. Jag brukar ta lite då och då, när vi sitter tillsammans någonstans - ett eller två ryck i all enkelhet innan hon hinner reagera, men idag var det dags för en storrensning. Ena örat började se väldigt mörkt ut av något som jag antar är öronvax. Efter en stunds brottningsmach fick jag in ett vinnargrepp och kunde påbörja min plockning. Nog gnydde hon lite ibland, men oj vad duktig hon var! Det värsta luddet ligger nu tryggt i papperskorgen, jag har kunnat torka ur örat och Ebba ligger och sover vid mina fötter. Hon rycker lite och smågläffser i sömnen - drömmer hon om upplevelsen med hårryckningen måntro?
